Ny blogg

Jag har startat en ny blogg som kommer att handla om vårt husbygge på vår nya tomt. (kunde inte riktigt låta bli bloggandet ändå) Om ni har lust så får ni gärna titta in där. 

Länkt till "Drömmar vid havet"

Puss och hej

Paus

Vi tar en paus just nu, bloggen och jag. Vårt förhållande har blivit ansträngt och jag känner att vi kanske båda behöver lite utrymme. Kanske hittar vi en dag tillbaka till varandra, kanske inte. Just precis nu så behöver jag fokusera på mig... men vi ska såklart förbli vänner ändå. 

Tack för att ni har läst...

Stackars lilla bloggen

"Stackars mig, för ingen bryr sig om lilla jag..." -bloggen troligtvis (även Veronica Maggio) 

Har varken tid eller lust att blogga just nu. Det är mycket på gång med julförberedelser, jobb, packande etc, och jag vill koncentrera mig på det. Det känns inte så viktigt att dokumentera varje detalj av min vardag mer. Det är väl kanske det som skiljer en god bloggare från en dålig. En bra bloggare slutar inte blogga då de har mycket på gång, tvärtom har de då mera material att skriva om. Jag? Jag skriver mest då jag har tråkigt eller blir förbannad på något. (fin bild jag måste ge av mig själv) Inte särskilt inspirerande... 

Vi får väl se hur länge denna blogg överlever. Känns inte så viktigt mer. Kunde gott använda min inspiration och kreativitet någon annanstans, istället för detta halvhjärtade projekt. Jag har ju trots allt en del talanger som ligger och slumrar bakom min 9 to 5-mask. Har använt mig av en del av dem nu de sista veckorna och det har kännts bra. Små projekt som får min kreativa sida att lite börja sträcka på musklerna. Det kunde vara bra ändå, det där att ha en hobby. 

Kanske har det något med årstiden att göra, men jag känner mig redo för något nytt. Jag vill pröva på nya saker, upptäcka gamla intressen, se nya platser... jag är helt enkelt redo för lite äventyr. Såg på bilder från Kyrgyzstan i veckan och blev nästan besviken på mig själv då jag kom på att jag nog inte skulle våga åka till ett sådant land. Oroligheter och krig verkar ligga alltför nära, fattigdomen så starkt närvarande... ett sånt land kan man ju inte åka till, hur fint det än är(?). Varför är jag inte en sån människa som vågar göra sånt? 

Då igen är det väl så man blir krigsfånge... 

Men fint är det... 

  Bild från google.

Farris bad och självständighetsdagen

I söndags firade jag och mannen 10 år tillsammans. Det känns så avlägset nu, den självständighetsdagen för tio år sedan, då vi stannade uppe hela natten i ett kallt Jeppis. Vi var 18 år gamla och hade precis träffats två veckor tidigare. Tänk att man kan vara så säker. Jag visste redan efter första kvällen att jag hade träffat mannen jag skulle gifta mig med, och så blev det ju. På en kväll så hittade jag allt det där jag letade efter, utan att ens veta exakt vad jag hade sökt. Ibland vet man bara...

Så i helgen har vi firat. Vi hade kvar ett presentkort till Farris Bad i Larvik och bestämde oss tidigt för att boka in en natt där nere under självständighetshelgen. Ett mycket bra beslut om jag får säga det själv. Avkopplingen är verkligen total då man sitter i ett bubbelbad eller bastu och ser ut över ett blåsigt hav. Alla dedär irrande tankarna lugnar sig i takt med att fingrarna blir skrynkliga och muskelknutarna i ryggen löses upp. Helt otroligt skönt.

Vårt standardrum på Farris bad. 

Frukost på rummet

På söndagen bestämde vi oss för att hämta en julgran då vi kom oss tillbaka till Moss. Tidigt kanske någon tycker, men eftersom vi reser till Finland 18:e så ville jag gärna ta in den nu redan. Man vill ju njuta av granen före jul, inte efter nyår. Så vi spenderade kvällen med att pynta julgranen och samtidigt streama självständighetsbalen från Yle Arenan. Kände mig väldigt finsk och stolt... och funderade såklart på hur just jag skulle kunna ta mig till presidentbalen. Det är nog för sent att bli sportstjärna...

Självhushållning i praktiken

Dagens boktips som jag själv läser just nu är "Självhushållning i praktiken" av Maria Österåker. Maria håller alltså på med självhushållning till ganska stor grad. Vi är ju många självhushållande på en del saker (t.ex. då vi plockar bär på hösten för att ha hela året, istället för att köpa dem från butiken), men i familjen Österåker är man till ca 60% självhushållande. Hon har en mycket inspirerande blogg levmerpamindre.blogspot.com och har gett ut flera böcker.

I självhushållning i praktiken får man läsa om hur hon och hennes familj har prövat sig fram för att bli mer självhushållande, samt får många tips och beskrivningar på hur man gör olika grejer. Hittills i boken har jag lärt mig hur man förvarar grönsaker under hösten och vintern, hur man kan odla beroende på hur mycket plats man har och hur man flyttar gamla stockhus. Maria skriver lättsamt och håller sig till saken, vilket gör att även min vandrande hjärna hålls kvar på plats (fina bilder dessutom). Har ju inte kommit så långt i boken ännu, men tycker att den är lättläst och väldigt intressant. Ett måste för den som vill få inspiration till att göra fler saker själv. Mycket om sånt som den äldre generationen redan vet, men som vi bortskämda 80-talister (och framåt) inte har behövt lära oss. Nu kan vi ta tillbaka kunskapen och livsstilen. För att leva mer på mindre... för att använda hennes egna ord.

Självhushållning i praktiken av Maria Österåker. Ett hett julklappstips till den som gärna skulle leva lite mer miljövänligt och ekonomiskt. 

Berättade åt min mamma om mina drömmar om att en gång bli driva med självhushållning... Odla egna grönsaker, ha små höns och kanske en snäll bonde nära till hands som kunde ge oss ekologisk mat som vi inte odlar själva. Hon skrattade och frågade min far om "det inte låter bekant"... hon skulle ha frittgående hönor ända tills dess hon besökte någon som hade det. Tydligen var det tillräckligt avskräckande då hon såg hönslortarna i köket för att hon skulle tänka om. 

Så om du någon gång tycker att du har en unik idè, prata med din mamma. Tydligen går även tankar och planer i arv, haha!  

Peter Jöback, Liseberg och Verdens ende

Åh! Vilken magisk helg jag har haft! Den har bjudit på god mat, bra musik, en stor gnutta tur, spontanitet, brända mandlar, julmys, goda bakverk, blåsväder, hav, djur och massor med familj. Alldeles, alldeles underbart!

I lördags åkte vi ner till Göteborg med mina föräldrar. Vi hade planerat in en julkonsert och bokat bord för middag efteråt. Då vi kom oss till Gothia Towers för att se Peter Jöbacks julkonsert (något jag önskat se sedan högstadieåldern typ) så var det redan ganska fullt. Vi hade bokat platser i baren, men eftersom alla borden var upptagna så fick vi ta varsin stol och sätta oss längst bak. En vakt kom då förbi och frågade mina föräldrar om de satt bra där de satt. De svarade att "jodå, det här går helt fint", eftersom de tänkte att han bara frågade av artighet. Det fanns ju inga andra platser vid baren.

Vakten gick då bort till några andra och efter en stund så ledde han dem ner bland läktarna. Vi såg alltså vår chans och när vakten kom tillbaka så frågade vi försynt om han alltså hade andra platser att erbjuda. "Javisst, kom med här bara", blev hans svar. Han ledde oss alltså ner från baren, genom läktarna, mellan borden och fram till de exklusiva sofforna vid den lilla scenen. Vi blev alltså flyttade från barplatser längst bak till de bästa platserna i lokalen. Vi kunde knappt fatta vilken vändning kvällen plötsligt tog. Här hade vi alltså utmärkt vy av hela scenen och mitt i konserten så kom Jöback fram till den lilla scenen strax framför oss (2 meter) och både sjöng och pratade. Har aldrig haft så bra platser. Vi kunde alltså SE spottet! (haha)

 Nöjda med de nya platserna. Två st loveseats för oss själva. 

För övrigt en helt fenomenal show. Han kan verkligen sina grejer, Peter. Stämningsfullt, roligt, hjärtgripande... världens känslorstorm var det. För mig var den perfekt. Julsånger, lite Phantom of the Opera och ett Disney-medley. Hur kan det bli bättre än så?

Potatiskvalitet på bilden, men fin scen och härlig show. 

Vi såg också Peter efter showen då vi väntade på att mannen och pappa skulle fylla på parkeringsautomaten. Han kom ut till baren där vi stod, iförd myskläder och mössa. Nej, vi gick inte fram. Mamma och jag var båda överens om att sånt är smaklöst. Folk måste få vara ifred om dom vill det. Men lite häftigt var det ju ändå liksom.

Ja, efter showen så hade vi ju tänkt gå på restaurang då. Dock var vi inte ett dugg hungriga, så vi avbokade vår reservation och begav oss över gatan in till Lisebergs julmarknad. Där fick vi njuta av alla dofter och ljud och ljus. Köpte lite brända mandlar som vi mumsade på medan vi gick runt. En mycket angenäm avslutning på kvällen måste jag säga. Vad finns det väl för bättre sätt att komma i julstämning än genom att gå på en riktigt fin julmarknad?

Bilder från ingången till Liseberg. 

På söndagen hälsade vi sedan på min bror och hans fru i Tønsberg. De hade bokat bord för middag på kvällen men tog oss ut på äventyr till "Verdens Ende" på dagen. Vid världens ände så blåste det så helsikes. Fick ta de försiktigt så att vi inte blåste bort. Men enligt mig så finns det inget härligare än hårda vindar och ett vilt hav. Vågorna som bröts mot klippor i motljus gav det hela en vild och vacker, ja nästan magisk glans. Underbart!

Några blåsiga bilder från Verdens Ende. 

Efteråt letade vi ett ställe att dricka kaffe på och hittade istället en liten julbasar där vi blev bjudna på gratis glögg. Det var en mysig liten restaurang med gamla saker man kunde köpa upphängda i taket, smått, trångt och lite stimmigt, och med ett riktigt lantligt mottagande. Vi köpte en burk hemlagad sylt och en dadelkaka. Hade också kastat ett öga på en gammal fin kikare uppe i taket, men tyvärr var den lite över min budget. Kanske när jag blir rik, haha.

Hemma i min brors lägenhet så fick vi mumsig pepparkakskaka (haha, heter det så?) och såg på F1, som såklart är obligatoriskt på söndagar. Efteråt gick vi då ut och åt middag på Big Horn Steak House. Väldigt god mat där också och väldigt fin lokal inne i ett gammalt stall.

Så när vi satt i bilen hem, mannen och jag, så kändes det väldigt bra. "Vilken bra helg", sa jag. "Mmm, det har det varit", sa han.

Black Friday eller julmys

Alla som inte har levt under en sten den sista veckan vet att man nu ordnar "Black Friday" i många butiker. Reklamblad, annonser... det måste vara sjuhelsikes lönsamt då man kan sätta så mycket pengar på reklam. Och det är det ju... folk som står i kö hela dagen för att inte missa ett erbjudande. En rea sådär lagom före jul, då alla ändå har tagit på sig spenderarbyxorna.

Det är nog inget som skulle få mig in i en av dedär butikerna idag. Fy tusan vad jag hatar fullsmockade butiker och köphets. Usch usch! Det är en skild sak utifall man länge tänkt köpa en produkt men velat eftersom priset har varit högt, och så finns den där produkten plötsligt till specialpris pga rean... men att bara åka pga att man blivit ditlockad av alla stora prisskyltar och annat känns knäppt. Jag värderar min tid och mitt personliga utrymme mer än någon random produkt jag inte egentligen behöver.

Nej, ikväll blir det nog julmys för hela slanten. Mina föräldrar är påväg hit för att hälsa på och borde vara framme någon gång på kvällskvisten. Tänkte sätta upp alla juleljus, spela julsånger och kanske dricka lite varm glögg. Trängs ni i butikerna bara, så njuter jag hemma i soffan sålänge.

I morgon blir det dessutom julkonsert i Göteborg. Peter Jöbacks julskiva har länge varit en favorit, och att se honom live med just de sångerna är ju nästan för bra för att vara sant. Mys!