Varför såna som jag inte passar i en disneyfilm

Alla vill väl hitta en riktig prins när de är små, eller hur? Kanske har man vuxit upp med disneyfilmer, som gång efter gång presenterar oss med dessa snygga, välpolerade prinsar. Vem skulle inte bli kär i en sån man?

Svar: jag. 

Kan inte minnas att jag som barn varit annat än ambivalent mot prinsarna i disneyfilmer. För mig handlade det alltid om den kvinnliga hjältinnan och hennes äventyr. Då jag var liten tänkte jag förstås inte så mycket på saken, men i dagens läge kan jag konstatera att jag förstår varför. Ingen av dem var nämligen en man jag skulle välja. Inte ens prinsarna i dagens disneyfilmer framställs som särskilt lockande, i alla fall inte om man ser på ren fakta. Låt mig visa varför.

Prins Florian från Snövit - Bara tanken på en man som vill kyssa en kvinna som är medvetslös gör att det går kalla kårar utefter ryggraden på mig.

Prins Charming från Askungen - Först ordnar han en bal för alla landets tillgängliga kvinnor så att HAN ska kunna välja en fru. Sedan dansar han med bara en av dem en hel kväll (skit liksom i att alla de andra har rest jättelångt) men pratar inte med henne alls. Sedan, för att han gillar hur hon ser ut, så sätter han ner massor med tid och skattepengar på att hitta henne igen. En sådan människa hade jag inte ens varit vän med.

Pring Philip från Törnrosa - I Disneyverisionen är han väldigt påträngande, vilket nog hade gjort att jag hade sprungit min väg (som ju också törnrosa gör). I tillägg tycks han inte heller ha problem med att kyssa sovande/döda kvinnor.

Prins Eric från lilla sjöjungfrun - Här är nog det närmaste vi kommer en bra prins. Han är helt klart min favorit. En man som riskerar sitt liv för att rädda sin hund kan få mig när som helst. Tyvärr är han ju inte direkt smart, som jagar en dröm och inte fattar att Ariel är den personen hela tiden. En korkad man är inte något för mig.

Beast från Skönheten och odjuret - Barnslig och ett sjuhelsikes humör. Nej tack!

Aladdin - Osäker så till den milda grad att han spinner helt sjuka lögner.

John Smith från Pocahontas - Rasist

Shang från Mulan - Hemsk kvinnosyn

Vid det här laget så kommer vi in på såna filmer som jag sett som vuxen. De blir kanske lite mer moderna, men ändå långt ifrån perfekta. 

Prins Naveen från Prinsessan och grodan - Uppblåst och barnslig., typisk "pappa betalar" skitunge. Han blir iofs bättre vartefter filmen går, men jag hade nog fortfarande tackat nej. Det projektet behöver jag inte.

Eugene från Tangled - Kriminell

Kristoff från Frozen  - Uppvuxen med troll och en ren utomhus... är osäker på om han borde gå i terapi.