Håller seriöst på att bli ganska ledsen på det här höstvädret. I en vecka eller två så har det bara regnat och ruskat här i Norge. Dagarna är korta och kvällarna är mörka, och på natten blåser det om husknutarna. Jag har börjat äta D-vitamin igen, men det tycks inte hjälpa speciellt mycket. Kroppen är helt enkelt trött. Kanske det kommer från en tid då vi också gick i ide på vintern? Skulle inte vara så dumt det heller. Få äta massor på sensommaren och hösten, sova hela vintern och vakna smal till vårsolens första strålar. Mmm...
Det som jag kanske är mest irriterad över är just den här förslappningen som hösten har fört med sig. Jag skulle vilja fortsätta springa utomhus, men i det här vädret så kan man ju bara glömma det. Utan den friska luften och motionen, i samband med sinnesstämningen som höstregn ger, så går formen åt skogen. Min kropp och mitt sinne vill grabba en godispåse var och bänka sig framför TV:n. Den där lilla lilla rösten som tycker att vi borde göra sit-ups blir då ofta nedröstad, varpå det dåliga samvetet gnager. Nog för att jag fortfarande motionerar, men takten har helt klart gått ner ett steg.
I tillägg så har jag för en gångs skull en av mina kreativare perioder. Jag har en otrolig lust att sy saker, pyssla och skapa. Tyvärr så försvinner den lusten ganska hastigt då jag kommer hem. Jag har inte ork att skaffa material eller ens tänka på något pyssel då jag har satt foten innanför dörren. Kaoset tynger själen. Kanske blir det bättre med den saken på badrummet blir färdigt. Får hoppas att min kreativitet hålls vid liv såpass länge bara...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar