Flipp på bank

I går skulle jag betala en räkning…

Alla i hela norden använder säker nätbank vid det här laget. Gamla tanter som studeranden sitter och knappar in bankkoder på sin laptop. Vissa tar det med ro medans andra gruffar över alla koder man ska minnas i dag. Jag hör numera till den senare kategorin.

Jag har aldrig tyckt att bankärenden är speciellt trevliga. Kanske missade mina föräldrar någonting i uppväxten, men saker som räntor, lån och sparkonton är för mig helt ointressant. Kanske var min spargris fel färg, vad vet jag…

Alla koder och bekräftelser som nätbanken kräver retar gallfeber på mig. Det är inte bara en gång som jag har skrikigt rakt ut när jag suttit där och läst ännu ett oförståeligt felmeddelande, och Mats har fått komma in och lugnt förklara vad det handlar om. Det hjälper ju inte att min nätbank envisas med att tro att jag är finsk-språkig. Varför läste man texter om Åbo skärgård på finskalektionerna, när man egentligen borde lära sig hotmeddelanden från banker och FPA?

Så i går skulle jag alltså betala en finsk räkning. Jag loggade in på DNB. Detta kräver att man först sätter in sitt fulla personnummer (som det var namngett till bruker-ID av någon anledning), sedan ta fram en engångskod av en liten mackapär man fått och knappa in den, och sedan ska man ännu sätta in sitt personliga lösenord (som inte finns sparat någonstans, så man måste komma ihåg den själv). Så efter ca 10 minuter var jag äntligen inloggad på nätbanken. Där klickade jag på utlandsbetalning och fick genast ett felmeddelande. Jag har inte öppnat möjligheten till utlandsbetalning, och måste ringa till DNB på måndag mellan 10-12. (vet inte om det var exakt så det stod, men så lät det i mina öron)

Jag loggar ut från DNB och loggar in på Andelsbanken. Jag fyller i alla uppgifter och klickar på bekräfta för att få räkningen betalt. Varpå jag får meddelande om att de kräver en extra säkerhet. De kommer alltså att skicka en kod till min mobil. Alltså mitt finska mobilnummer. Jag får nu leta reda på mitt finska SIM-kort (som hittades till slut inne i soffbordslådan), sätta in det, minnas min gamla pin-kod och vänta ytterligare 10 minuter på att få meddelandet från banken.

Jag satt alltså ungefär 45 minuter vid datorn och knappade in ca 10 olika koder för att få en räkning betald. Snabbt och smidigt med ny teknik, eller hur?