It's official!

Pappret är påskrivet, beslutet är fattat och lägenheten är uppsagd. Jag kan med en lätt panikartad glädje meddela, att jag har fått nytt jobb. I Norge (!).

Vi ska alltså ta vår pick och pack och flytta till Norge. Herregud så stört! Vi har ju inte varit dit på semester en gång! Det känns precis som när jag som 16-åring bestämde mig för att åka till Kanada på utbyte. Alla sa saker som: "Oj, vad häftigt!" och "Wow, det skulle jag aldrig våga." samtidigt som man såg i deras ögon att de egentligen tyckte man var från vettet.

Jag har också samma känsla över den här förflyttningen som jag hade då, innan Kanada. En full övertygelse om att inget ont kan komma av att åka, och även om det vore så, så kan jag inte låta bli. Jag vill inte tänka tillbaka på mitt liv med en massa "tänk om...". Jag vill ta alla chanser jag får och leva mitt liv till fullo. För mig finns det inga andra alternativ.

Kanada visade sig bli något av det bästa jag varit med om, så varför inte också det här?

Det förhindrar ju inte att skrämmande tankar slår en hela tiden:

Tänk om ingen på jobbet gillar mig. 

Tänk om ingen hälsar på oss. 

Tänk om inte pengarna räcker till, och vi får leva på makaroner i flera månader. 

Tänk om vi inte hittar någon lägenhet. 

Tänk om de inte firar Halloween!! 

Som tur är så kommer ju Mats med mig. Man klarar det mesta, om man har någon som honom bredvid sig.

________________________

Fördomar om Norge

Huvudstad: Oslo
Språk: Norska (rolig Svenska)
Statsskick: Odin
Yta: Mest fjordar och berg
Befolkning: 1 000 (?) De e svårt att bosätta sig på bergstoppar.
Religion: Asatro 98%, Ateister 1,9%, Annat 0,1% 
Valuta: Norska Kronor (exkl. ångest)
Export: Lax, Olja, stickade tröjor  och troll
Import: Ull och bomull att göra stickade tröjor av