IKEA Furuset - En sommar mardröm

Idag har det varit årets hittills finaste dag. Solen har strålat från molnfri himmel och graderna har orkat ända över 20 sträcket. Hur spenderade ni denna vackra dag? Åkte ni kanske till stranden eller passade ni på att besöka en nöjespark? Eller utföra någon utomhussport kanske? Vi? Jo vi åkte till IKEA.

Haha, är ni knäppa? frågar ni. Varför i hela friden åkte ni till IKEA på en så fin dag. Jo ser ni, vi hade en plan. Vi visste exakt vad vi skulle ha, så vi skulle bara springa igenom IKEA Furuset, hämta grejerna på lagret och sedan åka hem. Vi skulle åka tidigt och på så vis vara hemma allra senast klockan 14, för att sedan kunna spendera resten av dagen t.ex. på stranden. Nu blev det ju inte riktigt så. Här kommer nu ett långt inlägg om IKEA Furuset.

Sammandrag
IKEA Furuset suger. IKEA Furuset är ett själsdödande monster som suger ut alla vackra tankar och lyckliga känslor ur sina besökare. IKEA Furuset borde besökas av en exorsist för att driva ut det onda som vilar över varuhuset.

Inlägg
Det hela började finfint! Vi anlände tidigt till IKEA Furuset utan några aggressioner i kroppen. Vi hade sovit gott, ätit god frukost, fått oss en kopp kaffe och sedan kört iväg i en lugn storstadstrafik. Utanför varuhuset hittade vi direkt en parkering nära ingången och när vi steg ur bilen så kände jag mig glad och uppåt. Tänkte tom. att det var länge sedan jag såg så mycket fram emot ett besök på IKEA. För mitt inre såg jag hur vi, min man och jag, traskade på mellan hyllorna, hand i hand, medan vi tittade på lampor och provade soffor. Det hela skulle gå smärtfritt, eftersom vi efter +20 besök på IKEA har blivit ninjor på att handla där. Så naívt.

Vi började såklart med att gå runt på övervåningen och titta på alla låtsasrum, soffor och andra möbler. Vi kollade in flera grejer, skrev upp dem vi skulle ha noggrant och kom oss ganska snabbt igenom labyrinten. Då vi nästan kände doften av köttbullarna så kom det första ytte pytte lilla irritationsmomentet. Ojdå! Vi glömde visst beställa våra två köksskåp på köksavdelningen. Jamen, jaja, vi får väl traska tillbaka bara. Tur att det finns en genväg.

Vid köksavdelningen fick vi hjälp av en snäll kille som fixade allt åt oss. Knoppar till dörrarna kunde vi välja ut på första våningen. "Jasså", tänkte jag. "Då har de väl flyttat på dem i så fall." Vi tackade och bockade och gick åter tillbaka till matserveringen. Där fick vi vänta 20 minuter i kö, eftersom någon bestämt att man bara ska ha en kassa öppen... även om det är lunchtid. Hmm... lite irriterande, men vi nordbor är ju bra på att stå i kö, så vi höll oss till tåls. Sen fick vi ju förstås slänga i oss vår köttbullstallrik ganska snabbt så att den inte skulle bli iskall. Jaja, det är sånt som händer. Vi var nu klara för nästa våning.

På första våningen gick vi hastigt förbi allt sådant vi inte behövde, men stannade och valde ut en del kuddar och posters. Nöjda med vår snabba framfart så gick vi med högt mod mot hämta själv lagret. Då vi kliver över tröskeln till lagret så minns mannen knopparna till köksskåpen. Skulle de inte finnas på första våningen? Jo, så var det visst... så jag får gå tillbaka och kolla. Jag letar febrilt igenom hela första våningen, men hittar inga köksknoppar. Så då fanns de alltså där de alltid luggit. Där får man för att man litar på en anställd. Jag börjar nu bli lite less på IKEAs labyrinter och orkar faktiskt inte hämta knoppar från övervåningen. Jag tar några från Biltema istället, tänker jag.

Då jag kommer till lagret så står mannen fortfarande i kö. Jag hinner strosa runt och prova alla utemöbler medan han står i kö, eftersom det igen bara finns en person på plats. När vi fått alla våra papper och varor så beger vi oss mot kassorna. Igen får vi alltså ställa oss i kö. Bara en tredjedel av kassorna är öppna, trots att det är semestertider, och vi börjar nu bli lite irriterade. Varför öppnar man inte fler kassor då man ser att det är folk?

När vi betalt är det alltså dags att bege sig till det andra lagret. För er som inte har besökt IKEA Furuset, så kan jag berätta att det inte är stort nog, utan måste i tillägg till hämta själv lagret ha två stycken lager till. Det ena ligger rakt över gatan och det andra ligger ca 2 km bort. Denna gången fick vi den enorma turen att få besöka båda lagren. Många gånger.

Vi hinner dock bara utanför dörren innan jag märker att kontorsstolen som mannen promt skulle ha är fel. "Markus? Hette den inte Malkolm?"Jomen visst! Vi har köpt fel stol. Mannen går in och reklamerar stolen medan jag packar in grejerna i bilen. Han väljer att inte köpa den andra stolen, eftersom han då skulle behöva stå i kassakön igen. Vi åker över till lagret på andra sidan gatan och får det första paketet. Sedan åker vi iväg till det andra. Vi åker först fel, betalar en onödig bompeng men kommer så småningom rätt. På det viset så stöder vi ju den Norska staten på samma gång. Vilken tur, så de inte blir utan pengar!

Framme på lagret får mannen stå i kö och hämta. Mitt tålamod tryter och jag börjar bli på dåligt humör. Han kommer ut med en bråkdel av det vi ska ha. Jag undrar varför han inte tog allt på en gång, så han berättar att vi tydligen inte hade betalt den andra salgssedeln. Vi måste nu åka tillbaka till IKEA, stå i kassakö, betala för skåpen och sedan åka tillbaka till lagret. Detta gör vi, och passar på att ta den där kontorsstolen då vi ändå måste stå i kassakö igen. Vi åker tillbaka till lagret. Vid lagret så sitter jag och surar i bilen och tänker på allt roligt vi hade kunnat göra istället för att rajtta på mellan IKEAs olika lager. Jag tänker också på hur svårt det månne kan vara att sätta en betalningscentral vid lagren. Hur svårt är det?! Mannen kommer tillbaka med en massa paket och jag pustar ut. Äntligen får vi åka hem!

Vi lirkar in alla paketen i bilen och får med nöd och näppe plats med allt. Sist av allt ska jag placera in diskhon vi inhandlat. "Hmm... vår diskho skulle ju inte se ut sådär". Visar sig att en sommarvikarie har satt fel nummer på salgssedeln och vi får så lov att åka tillbaka till IKEA igen för att byta den. Vid det här laget är jag helt slut och är fullkomligt säker på att vi aldrig kommer oss hem. Vi bor numera på IKEA. Vi åker i alla fall tillbaka och mannen går in för att än en gång reklamera en vara.

Han kommer ut igen.... UTAN DISKHO! Vi måste hämta den J*VLA DISKHON från lagret därifrån vi precis kom. Det är nu jag börjar gråta. Javisst, jag GRÄT! Stora feta tårar trillade ner för mina kinder och jag snyftade åt mannen att jag inte orkar mer.

Så grattis IKEA Furuset. Ni har fått en vuxen kvinna att gråta. Bra jobbat!

Nu är det ju aldrig ens fel att två bråkar. Det är ju inte IKEAs fel att vi valde fel stol inne på hämta själv lagret, eller att vi glömde betala köksskåpen vid kassan. Men måste det vara så j*vla svårt allting!? Varför måste man ha TRE lager? Varför kan man inte betala varor som beställts på lagret? Varför kan inte de som beställer kolla rätt varunummer? Fy tusan! Nästa gång beställer vi hemleverans!