Otippade kilon

Blir inte riktigt klok på den här kroppen min. När man tror att man har gått ner så väger man massor, och då man tror sig förtjäna något extrakilo så har man gått ner. Trots att jag slarvat med dieten (det är ju ändå jul!) och inte har fått in så många träningspass som jag skulle vilja, så verkar jag ha gått ner. Endera det, eller så är gymmets våg mycket snällare än vår egen där hemma. I så fall så kommer jag nog att använda den på gymmet framöver, för den visade hela -5 kg. Detta var dessutom på kvällen, och inte på morgonen då jag vanligtvis väger mig. På något sätt så känns det ändå som om den bekräftar känslan jag har i kroppen, så eventuellt stämmer det.

Mamma och jag satt igår i soffan och berömde varandra för hur duktiga vi är, samtidigt som vi låtsades att vi inte överspeglas av min fars otroliga viktnedgång på -21 kg. Det är viktigt att skryta på varandra och ta till sig komplimanger. Man gör sig själv en björntjänst då man ständigt kritiserar sig själv och andra. Det är också superviktigt att kunna acceptera komplimanger då man får dem. Man ska vara snäll mot sig själv och sin kroppsbild.

Haha, jag har faktiskt ett lite löjligt tips där. Alla har vi ju någon kroppsdel som vi inte är helt nöjd med och som vi kanske jobbar på att förbättra. Allt för många gånger står man i helkroppsspegeln och drar i den slappa huden med ett bistert drag på munnen. Mitt tips lyder som följande:

1. Sluta med det! Se de positiva sakerna med din kropp istället för att fokusera på det du inte gillar. Om du jobbar på att t.ex. få en plattare mage: se framstegen istället för det du har kvar att göra.

2. Gosa med kroppsdelen. Okej, det här låter superlöjligt, men det kommer att få dig må bättre! Klappa din mage lite lätt och säg fina saker om den, som om den var ditt favorithusdjur eller en bebis (bebisrösten är valfri). Vill påstå att det förstärker känslan av att du tar hand om din kropp, istället för att du straffar den med "tråkig" mat och hård träning.