Så var vi åter tillbaka i lilla Moss. För första gången kändes det faktiskt som att komma hem. Märkvärdigt vad ett eget hus kan hjälpa, då det kommer till att känna sig hemma någonstans. Vi var nöjda och katten var nöjd. Han har purrat och kurrat i ett sedan vi steg in genom dörren. Den enda som verkade ledsen var vår gran som har torkat totalt under vår vistelse i hemlandet. Här blir det nog att fira en tidig tjugonda knut, om vi inte vill dammsuga barr långt in på sommaren. Fin var den i alla fall så länge den varade.
Vi är alltså tillbaka till jobb och verkligheten i en och en halv vecka framöver. Kommer nog att gå fort med tanke på nyårsfirandet och besöket som väntar då vi kommer hem. Vår Brasilianska bor hos oss fram till Thailandsresan, och det är alltid mysigt att ha henne på besök.
Thailand ja... resan närmar sig med stormsteg och jag kan knappt bärga mig. Ser så otroligt mycket fram emot våra två veckor av sol och bad. Skit samma att jag är blekfet och långt ifrån någon bikiniform. Får se till att bara ta bilder från bystet upp, och efter ett par dagar i solen i Thailand så borde jag ju ha fått någon slags färg i alla fall (själv tror jag på kräftröd).
Känner att jag ännu borde kommentera min jul i Finland på något sätt. Hmm... Ja, det har i alla fall blivit en hel del mat och släkt, som det brukar vara på jul. Mest glädje fann jag dock i de långa sovmornarna, de sena nätterna, gosandet med favorithunden, den förbjudna maten och stunderna med mina vänner runtom mig. Speciellt bra blev lördagskvällen med musikafton på After Eight och det efterföljande barhänget med nya intressanta människor. Slutsats: hemhemma bra men hemma bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar