Den goda arbetstagaren

Typiskt mig att bli dålig precis före semestern. Jag har nog gjort upp en del planer för mina precious lediga dagar, men av någon anledning var inte "naprapatbesök" en del av det. I västa fall kan det t.o.m. bli "tandläkarbesök", men det ska jag nu försöka undvika till varje pris. Vem vill egentligen spendera en semesterdag på att våndas? Och sedan eventuellt flera till på att ha sjukt... Nej, vi börjar med massage, och sen får vi se.

Det västa är såklart att jag inte får gjort någon av de 1000 saker jag borde göra innan vi åker till Finland. Igår tog jag en ryck på kvällen och vek undan all tvätt som spritt sig i lägenheten, tvättade mina nya klänningar inför bröllopet till helgen och plockade bort disken. Såklart fick jag betala för detta då jag hade tänkt sova. Hela ryggen och käken var superstel och pulserade i takt med mina hjärtslag. Väntade nästan en timme på att buranan och voltarolen skulle kicka in, satte upp ett eget nackskydd av kuddar och sov sedan som en klubbad frass. (som vi brukar säga i hemtrakterna)

Idag är jag stel som en pinne, men har inte sjukt någonstans... ännu...

M var en exemplarisk man igår, som masserade mina ömma muskler i nästan en halvtimme och fixade lättuggad mat åt oss. Jag tror nog bestämt jag har valt rätt karl. Vem skulle annars orka med och ta hand om mig? Jag kan nog medge att jag inte är mitt bästa jag då jag är sjuk.