Ett kärt återseende

Igår fick jag en flipp. Alla som känner mig väl vet vad en Jenni-flipp är. För alla som inte vet det så kan jag beskriva det som så:

P.g.a. rastlöshet, överbliven energi, trötthet och flödande kreativitet som trängs i min kropp samtidigt, så kan allt inte längre hållas inom mig, utan behöver få komma ut. Hur det kommer ut vet man aldrig. Det kan vara i form av hysterisk dans, akrobatiska övningar, att gosa med icke-levande saker, att gosa med levande saker eller varför inte långa fnitter attacker.

Jag har inte flippat på ungefär 4 år. Det känns skönt att den sidan av mig visade sig igen. Trodde nästan att jag hade förlorat den...