Var på massage igår vid Vaasa Day Spa. Det behövdes verkligen och jag måste medge att det idag känns mycket bättre. Huvudvärken har släppt och jag kan röra mig normalt igen. Lite stel är jag ännu i käken, men man kan väl inte få allt. Bara jag slipper förkylningsblåsorna i munnen nu, så ska jag göra ett besök till tandläkaren. Vet att jag skjuter upp det, men jag måste bara tänka ut det hemskaste möjliga scenariot, så att jag är beredd på det värsta innan jag går dit. (involverar hittills utdragning av tänder, rotfyllning, borttagning av tandsten och installering av tandställning)
Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till massage. Visst är det skönt på ett visst sätt, och det har ju en klar god inverkan på muskler och leder men... är det inte lite läskigt att en vilt främmande människa gnider ens kropp med oljor och fuktighetskräm? Kanske är det bara jag som är ovanligt känslig när det kommer till mänsklig kontakt, men jag tycker inte riktigt om situationen. I normala fall skulle jag aldrig låta någon röra mig på de ställen där massören rörde mig. Armar, axlar och övre delen av ryggen är okej för andra människor än Mats, men så mycket längre ska de inte gå ifall de fortfarande vill vara min vän.
Gör detta mig pryd, eller är jag månne ett psykfall av något slag?
3 kommentarer:
Gäller det personer av samma, motsatt eller båda könen?
Jag skulle ju t.ex. inte låta en manlig massör röra vid mig överhuvudtaget.
Pryd vet jag nu inte, det har väl mera att göra med hur stort personligt utrymme man har. Inget är ju mer rätt eller fel än ett annat :) Många i mitt schack (stavning..?) har t.ex. inget personligt utrymme alls, utan klänga på helt främmande mänskor hur som helst, i nyktert tillstånd. Det är lite obehagligt, nästan :]
T: När det gäller massage så har könet ingen större roll, men om det är en man så får man dessutom förtrycka en massa misstankar... (hade heller inte tänkt gå till en manlig massör, men nöden har ingen lag)
L: Jag har märkt att vissa av dem gärna rör en, fast man inte känner varandra. Detta får mig att rysa ända in i benmärgen. En handskakning eller en kort kram är okej, men en främmande människas hand på min axel får mig att vilja krypa ur skinnet.
Skicka en kommentar