Har haft ett par dagar som varit lite upp och ner. Ena stunden strålande glad, nästa butter och tvär. Tyvärr har det denna gång gått ut över min sambo, som efter lite eftertanke nog inte gjort något fel alls. Ska försöka bli bättre på sådant.
De e dock svårt att ändra på den man är. För jag antar att de e just sådan jag är. Upp och ner och hit och dit. En humörmänniska kanske man kan säga...
Ibland är jag så lycklig att jag bara vill omfamna hela världen och sprida glädjen. Och ibland vore det nog bäst om världen tog skydd i närmaste bunker.
Hur som helst ringde mamma när hon såg att jag var sur. (Facebook har blivit mammas sätt att se om vi lever och mår bra) Hon deklarerade lite stött att jag faktiskt inte har rätt att vara sur. Sedan räknade hon upp alla saker som jag borde vara sprudlande glad över. Och visst hade hon rätt.
Men jag tycker ändå att jag kan få vara sur ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar