Har spenderat 5 bekymmerslösa dagar i Helsingfors, staden som gör sig bäst på sommaren. Därmed var den sommaren invigd. Före denhär förlängda helgen har inget vidare somrigt hänt, och därför kan man inte säga att det varit någon vidare sommar. Men nu!
Jag och mitt resesällskap hann med både shopping och Sveaborg före den efterlängtade Green Day konserten på onsdag kväll. Känslan gick från pirr i magen då man såg planscher på stan, till glädjetjut och studs när marken täcktes av konfetti och luften exploderade med musik och raketer. Green Day vet verkligen hur man fixar en minnesvärd kväll. Bara tanken på att få 25 000 personer att känna sig medverkande och utvalda är svindlande. Men de klarade av det.
Minnesbilder flaschar ännu framför ögonen.
"We're gonna party all night long!! ...cause it's only dark for about three minutes in Helsinki."
25 000 människor som sjunger "shout" och studsar på stället.
Blicken vi ger varandra när BJ plötsligt börjar sjunga G&R-sweet child of mine.
Den lilla tjejen med de rosa hörlurarna som står på scenen och tittar undrande på den svartmålade människan som sjunger åt henne.
Karneval. Hysteri. Skratt. Stämning. Eufori.
Det var en bra konsert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar