Stora nyheter

Nu kan jag inte hålla mig längre. Hade tänkt vänta tills papprena var påskrivna, men eftersom det är lite för sent att backa hur som helst i detta skede så...

Jag kan nöjt meddela att vi ska bli bostadsägare! Wee!

Har haft det på gång en stund nu, och en del av er vet också om att vi satte in bud och vann budrundan. Det var dock förköpsrätt på lägenheten, så vi fick snällt vänta tills den gick ut. Nu har den det, och vi är fortfarande på topp. Bostaden blir vår, och vi skriver kontrakt på måndag. *hoppa studsa*

Jag är så otroligt uppspelt över tanken på något eget. Något som vi kan fixa och jobba med, och göra precis som vi vill! Som ni förstår så är det ett renoveringsobjekt. Hela övervåningen är klädd i en på 70-talet moderiktig plastmatta, badrummet är trångt och tapeterna slitna... och så har vi såklart den obligatoriska fulfurun som skymtar i varje vrå. Så det blir en hel del jobb innan vi ens kan flytta in.

Det är en 104 m2 radhuslägenhet i två våningar, vilket känns enormt mot vår nuvarande lägenhet. Det betyder ju också att vi kommer att ha gott om plats för besökare, så kom kom och hälsa på oss! (men inte riktigt än såklart) Vi tar över lägenheten efter semestern (mitten av juli) och hoppas kunna flytta in i slutet av augusti, då badrummet förhoppningsvis är klart.

Om ni vill se på den så hittar ni den här.

p.s. Om någon känner att de vill hjälpa till så tar vi gärna emot arbetskraft. Mat och husrum är såklart inkluderat i vistelsen.

Kampanj sommaren 2013

Jag tycker att Finland behöver lite medkänsla och förståelse. Lite kärlek helt enkelt. Därför vill jag utlysa en kamanj som ska pågå under sommaren 2013 (eller så länge det är t-skjorts väder).

Kampanjen ska verka för att öka förståelsen och acceptansen av de olika inhemska språken, finländare emellan. Jag presenterar:

"SAMMA PÅ SVENSKA - SAMA SUOMEKSI" - kampanjen 2013!! Woot woot!

Namnet tyder naturligtvis på att vi är samma människor, men med ett annat språk. Vi är finnar.

Den fantastiska t-skjortan kommer i en storlek, eftersom det inte är någon skillnad på herr och kvinnostorlekar nu för tiden, och modet påpekar att vi alla är byggda på sammma sätt. XXS funkar väl för alla? Den kommer också i två versioner. En med svensk text och en med finsk.

 

Diskriminering och olaga hot - en del av vardagen?

Det är mycket prat om näthatet mot finlandssvenskar i tidningarna och på FB just nu. Jag förstår mycket väl reaktionerna och är glad att vi äntligen reagerar. Varför måste det dock gå så långt innan vi gör det?

Varför reagerar vi så starkt när en TV personlighet blir hotad, då ingen verkar bli särskilt upprörd över att bli hotad ute i vardagen. Jag har hört otaliga historier av vänner och bekanta som blivigt både diskriminerade, hånade och hotade för att de talar svenska. Vad har Bettan, som inte din vän, lärare, kollega eller frissa har? Varför protesterar vi på torg då det händer en kändis eller två, då vi bara beklagar oss i tysthet då vår kompis blir mordhotad i kön till korvkiosken?

För mig är det totalt oförståeligt att vi ska tåla all skit som kastas över oss. Varför ska vi stå och ta emot allt hat som folk häver ur sig. Vad har just DU gjort för att bli dåligt behandlad, pga ett modersmål som du kan välja lika lite som din ögonfärg? Det kan ju vara att du annars skulle förtjäna ett kok stryk, vad vet jag, men ingen ska någonsin behöva känna sig hatad pga sitt modersmål. Ingen.

Som vår stadsminister sa, så är hatet totalt obefogat. Ett språk är bara ett språk, och bara båda parterna beter sig "som folk" och har ett öppet sinne, så kan man säkert hitta ett gemensamt sådant. Problemet är ofta att någondera parterna känner sig osäkra, vilket ofta uttrycks i ett s.k. attitydproblem. Bara i lilla Vasa har jag stött på individer från båda språken med samma problem. Man vill ogärna prata det andra inhemska språket, av en eller annan orsak, och vägrar därför också att kompromissa. Har själv fått ett argt "mä en puhu ruotsia" av butiksbiträden(!), och träffat tanter som blivigt fly förbannade då de inte kan få expertbetjäning på svenska.

Om alla finlandssvenskar var som tanten jag beskrev ovan, så skulle jag förstå hatet mot det svenska språket. Då skulle jag också hata oss. Det är väl också därför vi blir så ställda då vi utsätts för glåpord och trakasserier. "Vad har jag gjort? Jag pratar ju bara i telefon med min mamma.", frågar vi oss. Vi känner inte igen oss i stereotypen som tycks ha byggts upp runt oss finlandssvenskar.

I min bekantskapskrets av finlandssvenskar finns det alla typer av människor. Det finns de som har fina bilar och stora hus, men också de som man vet stakar sig fram på dåliga löner, som kämpar för att få ekonomin att gå runt. Det finns egenföretagare, chefer, kassatanter, konstnärer, städare, bönder... i de flesta fall medelklass. Vem är dessa rika finlandssvenskar som åker runt i lyxbåt med näsan i vädret, samtidigt som de häver ur sig oförskämdheter på svenska? Vem ni än är, kan ni sluta? Ni förstör vårt rykte!

 

 

Detta blev lite långt kanske, men det jag vill ha sagt är att jag är jättenöjd med att det äntligen verkar komma lite motstånd från finlandssvenskarna. Kanske är tiden för luthersk skam och tyst lidande förbi? Kanske vågar vi äntligen öppna våra munnar och protestera?
Kanske borde vi sluta ta obefogat ovett från våra egna landsmän? Historien lär oss vad som händer med sådana som håller tyst och väntar på bättre tider. Jag vet inte vad ni tycker, men jag tänker i vart fall inte bli utrotad.

Tomtar och troll

Tänkte att jag borde ägna ett tacksamt inlägg om skogarna här i Moss, som jag har kommit att tycka särskilt mycket om. Har varit ute och vandrat/joggat i skogarna på Jeløy nu tre dagar i sträck. De två senaste av dessa så har det regnat på dagen, för att sedan spricka upp mot kvällen, vilket gör att skogen är lummig, frisk och vacker. Jeløy består alltså till en stor del av naturreservat, som i sin tur är fylld med kilometervis av stigar och leder.  Utefter dessa vandrar alla Mossebor på kvällar och helger, men trots att det rör sig mycket folk, så finns det gott om plats för alla. Skogen är full av lövträd, som dämpar ljuden, så man störs aldrig av andra människor.

Om man mot förmodan skulle bli trött på den härliga trollskogen, så kan man alltid gå ut till fjorden, som omger hela ön. Stränderna är stenstränder fyllda med snäckor och drivved. Vattnet verkar också vara ovanligt blått, och har alltid nya skiftningar och skådespel att bjuda på. Själv kan jag bara sitta och titta på vattenytan och drömma mig bort.

Det andra som jag fashineras av är det rika djurlivet på ön. Det kan ju vara att djuren inte slipper bort därifrån, och på så vis överpopulerar ön, eller också är det avsaknaden på rovdjur. Hur som helst så kommer man väldigt nära naturen men mångfalden av djurarter. Igår gömde sig ett litet rådjur i gräset i dikesrenen då vi joggade förbi. Har aldrig sett ett rådjur så nära förut, förutom på djurpark.

Jag älskar lugnet i skogen med alla dess bekanta lukter och ljud. Folk borde pröva på en skogspromenad då de är stressade. Skit i yogan och ut i naturen med er!

Lästips

Jahapp! Då var också den boken utläst. Några förslag på andra bra böcker jag kan läsa i sommar?

Läslöss

Har kommit igång med sommarläsningen på allvar. Underligt hur det alltid lockar mer att läsa böcker då solen tittar fram. Man vill bara bre ut en filt på en gräsmatta någonstans och ligga och läsa i timtal.

Har knagglat på med J.K. Rowlings senaste roman i flera månader, någon sida här och var. Fastän boken har varit bra, så har inte läslusten bitigt sig fast, förrän för två veckor sedan. Jag har nu läst ut boken på rekordfart och satt tänderna i "Gräset är mörkare på andra sidan" av Kaj Korkea-aho. Har under helgen slukat ungefär 250 sidor, och kommer nog att läsa ut den innan veckan är slut. Var inte särskilt imponerad i början, men det tar sig, sa mordbrännaren. Men så har jag ju en förkärlek för lite övernaturliga berättelser som är sådär lagom rysliga.

Framför allt blir man ju nöjd då man känner igen ställena och tankegångarna. Då man flyttat utomlands så uppskattar man också referenserna till vår fula dialekt. (ja, jag tycker att min egen dialekt är ful) Jag ser också var han har tagit vissa referenser, då min bror har berättat liknande historier från sin ungdom (de gick i gymnasiet tillsammans). Speciellt gillar jag dock den lite morbida beskrivningen av "Gränby"...

Det jag inte riktigt gillar är alla mina egna assosiationer som dyker upp i huvudet då jag läser. Sådant som annars är undangömt i en mörk vrå i hjärnan kommer plötsligt fram till ytan igen. Vissa saker skulle man bara vilja lämna bakom sig och leva utan. Leva vidare.

Jag kommer nog aldrig att flytta tillbaka till Kållby. Aldrig aldrig någonsin...

Avsky för modet

Jag klagar ofta på modet, just för att det sällan är fördelaktigt för min kroppsform. I två års tid tycks det bara ha funnits hängiga plagg utan urringning och utan midja. Detta gör ingenting för min kroppsform. Absolut ingenting. Slattriga tröjor ser ut som tält på mig och 60-tals stuket är helt klart inget för min fysik. Dessutom har inga plagg ärm längre, vilket gör att mina överarmar framhävs. Varför finns det inga ärmar?!

Jag har en lång tid gått runt i tråkiga basic-plagg, just för att allt annat ser för hemskt ut. Om plaggen inte är slattriga eller oformliga, så har de en glittrig dödskalle på magen. Jag är inte 14 år längre, och har ingen ambition att klä mig som en heller.  Alla byxor förutsätter att man varken har höfter eller lår, skomodet verkar sträva efter girafflängder och de som syr jackor har glömt att armarna blir bredare då man går upp i storlek.

Jag har sökt igenom alla de kända shoppingsidorna på nätet efter en klänning jag kan ha på bröllopen i sommar. Under lediga stunder hemma, kaffepauser och efter middagen har jag sökt och sökt bland alla dessa flashiga nätbutiker. Ingenting har jag hittat.

Om jag velat ha en sommarklänning, en kort okristligt åtsittande och avslöjande klänning eller en vardagsklänning i dålig kvalitet så hade det funnits massor. En finklänning med bra passform och fint tyg kan man dock glömma. Varför finns det så mycket utrymme för små klänningar som knappt täcker baken, då merparten av befolkningen inte kan ha dem? Vem är det som bär alla dessa klänningar/fodral? Kan marknaden verkligen vara så stor?

Ajdå, man fick visst inte ha vitt på sig...

Prata om vädret

Jag saknar solen. Vart tog du vägen? Till helgen ska det bli bättre väder, men sedan tar regnet vid igen. På yr.no ser man bara små regnmoln överallt. Det skulle ju vara sommar. Kom vi inte överens om det? 

Världens bästa säl

Gosar med Sälle. Gonatt gott folk!

Honung - Första veckan

Då har alltså en vecka gått med honung som ansiktstvätt. Så hur lyder domen?

Jag har alltså inte vidtagit några övriga åtgärder ännu, som att skaffa ytterligare ingredienser eller några oljor. Jag har bara tvättat mitt ansikte med honung morgon och kväll och tagit bort ögonmakeup med min gamla remover. Jag har undvikit smink under våra lediga dagar men istället använt solkräm (allergivänlig) då vi varit ute och solat.

Jag tror nog att jag måste ta till någon extra form av rengöring då jag har haft smink, eftersom en del lämnar kvar efter honungstvätten. Detta gör det iofs också med min vanliga ansiktstvätt, så inga minus där. Överlag är jag ganska imponerad av honungen. Ansiktet känns rent och honungen har en trevlig doft (och smakar inte pyton om lite råkar sippra in i mungipan). Min hud har inte reagerat något särskilt på bytet, utom att mina porer möjligen har blivigt lite mer ihopdragna (vilket gör att de i detta skede är mer framträdande). Nu i morse tyckte jag också att huden blivigt lite torr på vissa ställen, så någon form av extra återfuktning måste jag också hitta.

Jag tror nog att det är för tidigt att dra några slutsatser ännu, så experimentet fortsätter. Får skaffa mig mina nya ingredienser i veckan, och se om jag skulle få bättre resultat med dem. Ska också se om jag skulle våga mig ända till Fredrikstad och köpa mineralpuder/foundation. Sofie tipsade om Barefaced Beauty, som verkar vara helt bra produkter. Väldigt naturligt och billigare än Bareminerals som jag sett på förr med stora hundögon.

Här kan ni läsa mer om Barefaced Beauty. 

 

 

Om jag ska ge honungstvätt något minus så är det att det lätt blir lite klibbigt. Honungsvatten rinner utefter armarna då man tvättar ansiktet, och då det sedan torkar så blir armarna klibbiga. Isch! 

There goes gravity

Tillbaka till jobbet och verkligheten. Har varit oändligt skönt med fyra dagar ledigt och sommarväder. Vi har mest varit utomhus, eftersom vår lilla lägenhet blir sjukt varm i sommarsolen. Den lilla stranden nere vid bryggan besökte vi både lördag och söndag, där vi solade och läste böcker. Härligt!

På fredagen åkte vi in till Oslo för att se på 17:e maj - firandet. Helt otroligt mycket folk var det med massor av flaggor och fina folkdräkter. Förundransvärt att just Norges nationaldag firas så hjärtligt, medan de andra nordiska länderna ligger så långt efter. Speciellt vårt eget lilla land förstås. Kanske hade vi också viftat med flaggor och varit strålande glada om vi inte hade haft vår nationaldag mitt i vintern... eller om inte så många unga män hade dött för vår självständighet.

Eller om vi var ett folk som någonsin blev strålande glada (förutom då vi vinner ishockey VM).

Ishockey är alltså slut för denna gång, och vi kan igen återgå till en ångestfri(are) tillvaro. Jag får fortfarande stå ut med F1, men det är i vart fall bara någon timme på söndagar.

Har haft lite blandade känslor i helgen och har saknat mina nära och kära lite extra mycket. Riktigt fina dagar så önskar man att man hade någon att dela dem med. Jag har ju Mats förstås, men ni vet vad jag menar. Dendär butiken man ser som har kläder som skulle passa en person man känner. Dendär gränden som en kompis nog hade tagit kort av. Dendär fästningen som en nära vän nog hade viljat utforska tillsammans med mig... Tröstar mig med att Lotta K och Melissa kommer hit om tre veckor. Så länge ska jag väl kunna stå ut?

Apropå sport

Är det bara jag som blir förundrad och illa till mods av all denna reklam för spelsidor på nätet? Det är förbjudet att göra reklam för både sprit, cigaretter och droger på tv (även om denna regel tycks ha lättats på en aning på senare år)... Detta har jag alltid antagit är för att dessa är beroendeframkallande. Så varför får man göra reklam för spel och tips? Enligt mig så hör det liksom till samma kategori... eller har jag fel? Kan inte spelberoende triggas av reklam?

Speciellt med löften om fördubbling av insats och gratis spelkredit om man går med IDAG. Med sådan reklam som rullar i rutan så blir tom. jag taggad att gå in och pröva lyckan...

Om att byta taktik

It's getting to me... all denna hysteri runt kemikalier i hushållet. Har en tid redan funderat på att byta ut mitt tvättmedel mot något mildare och naturligare, och sedan eventuellt fortsätta på det spåret. Eftersom jag är en rutinmänniska så tänker jag inte göra något drastiskt, som att kasta ut allt i mitt badrumsskåp och börja förädla min egen barktvål. Nej nej... ett litet steg i taget om jag får be!

Jag har redan bytt ut mina duschgrejer (schampo, balsam och duschgel) till allergivänliga produkter. De kanske inte är lika kemikaliefria som produkter från ekosoppi, men i vart fall utan parfym och dylikt (och säkert billigare också). Hittills tycker jag om dem. Har använt produkterna i drygt två veckor och tycker redan att min dumma hårbotten har blivigt lite bättre. Visst kliar den lite ännu, men flagorna tycks bli färre. (Ni kanske förstår varför jag desperat försöker hitta något som funkar. Usch och fy!) De luktar kanske inte gott som andra duschgrejer på marknaden, men det priset betalar jag gärna om jag slapp leka Jack Frost varje dag.

Jag har också bytt ut mitt vanliga tvättmedel till allergivänligt, i jakten på något annat. Tvättbollarna gav jag upp på, då jag inte hittade vettiga referenser någonstans, utan bara negativa skriverier om dem. Tvättnötter tror jag också att jag skippar, eftersom de inte tycks vara särskilt undersökta, och de måste transporteras så långt. (bara för att det är en frukt/nöt så behöver det inte betyda att de inte kan vara hälsovådliga). Har sett på nätet att man kan använda tallsåpa till nästan allt, och det tycks också vara poppis där hemma. Får kanske prova... undrar om de har tallsåpa i Norge...?

Igår tog jag nästa ministeg mot en kemikaliefri(are) vardag. Jag prövade att tvätta ansiktet med honung, istället för min dyra anisktstvätt som jag köpt i hopp om att få bukt med min acne. Lite skeptisk är jag ännu, eftersom jag använder ganska mycket smink och är osäker på om honungen får bort allt. Hittade dock också ett recept på ansiktstvätt som jag ska pröva. Måste bara köpa hem citron och äppelcidervinäger. Mandelolja ska man tydligen också kunna använda för att ta bort smink... så det hamnar nog också i korgen nästa gång jag går till butiken.

Jag ger det ett par veckor. Ska se vad resultaten blir...

Vårstorm och morgonhumör

Igår satte jag igång projekt "sova hela natten" med en storstädning av lägenheten. Jag plockade undan krääsä, dammsög och skurade golven, samt bäddade nytt i sängen. Efter det var jag helt utpumpad, så jag tog matpaus med tacos som Mats gjorde. När jag efter maten märkte att jag hade energi kvar så begav jag mig ut på en länk.

Jag ångrade mig nästan då jag steg utanför dörren. Det visade sig vara halv storm ute, och min nya springtröja var jättekall i vinden. Blåste ju rakt igenom!

Okarakteristiskt nog så bet jag ihop och joggade iväg ändå. Tog min vanliga runda och blev distraherad av alla vindsurfare som var ute på fjorden. Vad skulle jag inte ha gjort för att vara en av dem? Det såg så härligt och roligt ut att åka runt på vattenytan i superfart, med vinden som drivkraft. Vinden piskade i håret och saltvatten som sprejar en i ansiktet... istället för att tråka sig fram längs landsvägen i snigelfart, flåsandes som en hund på en varm sommardag och svetten som rinner nerför ryggen.

Som tur var så blev ju tröjan lagom varm ganska snart, då kroppstemperaturen ökade i takt med flåsandet. Till sist var den riktigt varm och go.

Väl hemma igen så duschade jag och satte mig ner för att se på senaste avsnittet Grimm. (ÄLSKAR den serien!)

Och kan ni tänka er, efter allt detta... så sov jag faktiskt hela natten! *woop woop*

Vaknätter

Usch! Ännu en dålig natt ligger bakom mig. Måste säga att jag inte blir på mitt mest sprudlande humör då jag inte får sova. Förhoppningsvis somnar jag inte på soffan ikväll, så att jag får sova sen på natten åtminstone. Tror jag måste ta mig en länk följt av en varm dusch, så kanske chanserna för en god natts sömn ökar. Tror jag ska byta lakan också... så att det blir fräsht och mysigt i sängen. Inleder projekt "sova hela natten". (låter kanske som något för småbarnsföräldrar)

Lotta K efterlyste bilder från Danmark. Tyvärr har min söta man tagit bort mitt Photoshop, så några bilder blir det ännu inte. Ska se om jag skulle få installerat det idag eller imorron. Kommer ju ännu en långhelg emot, så då ska jag väl ha tid för bildredigering. 17:e Maj på fredag och pingst annandag på måndag... Heja Norge!

Igår ville jag så gärna skattedeklarera, men hade ingen info jag ville ändra. Då gick den inte heller att skicka. Kände mig lite snuvad på vuxenhetspoäng.

Hur vi, genom att förbjuda elitidrott, skulle få en bättre värld

Idrott är något som intresserar många, vissa till den grad att det genomsyrar hela deras liv. Idrott förenar nationer, lika ofta som det skapar klyftor emellan dem. Elitidrottare hyllas som kungar och flera tusen människor följer med i deras träning och återkommande skador (och skandaler). Mina personliga åsikter om sport är långt ifrån hyllande. Enligt min mening så vore världen en mycket bättre plats om elitidrott förbjöds helt och hållet. Låt mig förklara.

1. Elitidrottare är inte underhållsfria. En elitidrottare är som en gammal bil. De måste underhållas ständigt för att kunna prestera. De blir också skadade med jämna mellanrum. Tänk om vi inte hade elitidrottare. Då kunde all vård och massage och fysioterapi gå till andra människor, som faktiskt behöver det. Såna som inte har orsakat sina skador själva, genom överträning och farliga idrottsgrenar. För att inte tala om all annan personal som är närvarande vid ett sportevenemang. Nog har väl poliser osv annat att göra än att hålla koll på fotbollsfans?

2. Huliganer. Utan elitidrott hade inte våldsamma personer fått stöd för sitt beteende (supportergrupp, pyttsann!), och kanske inte hetsats att ta till våld och vandalism. Visst skulle en del fortfarande ta ut sina aggressioner på samhället, men en stor del hade nog låtit bli, om de inte hade gått med i en "fanclub".

3. Risken att barn skulle förlora sin barndom p.g.a. överentusiastiska föräldrar hade minskat dramatiskt, om sport inte hade kunnat bli ett yrke. Nog skulle det säkert finnas sjuka foräldrar ändå, som pushar sina barn att vara bäst i ishockey på skolan, men jag tror ändå att det skulle minska. Om sport bara vore till for "skojs skull", och det varken fanns pengar eller ära att hämta, så skulle föräldrarna kanske bry sig mer om sitt barns bästa, istället for att realisera sina drömmar igenom dem.

4. Motorsporter bidrar till växthuseffekten... som om vi behövde mer av den varan. Dessutom är det rysligt farligt.

5. Sport kostar pengar. Utrustning, arenor, underhåll, säkerhet, personal, vård... inget av det är gratis. Tänk vad mycket fint vi kunde satsa våra pengar på, om vi inte behövde bygga skidtunnlar så att elitskidåkare kunde träna året om. För övrigt tycker jag att man satsar för mycket på sport i de flesta kommuner. Så fort det är frågan om någon ny kommunal service, så blir det i nio fall av tio en sportarena. Som icke-sport-intresserad så känner jag mig väldigt missbytt. Det finns faktiskt andra intressen som man kunde utveckla och uppmuntra.

6. Spelberoende. Det finns massor av människor som satsar bort alla pengar de äger och har på sport. Visst skulle de som är spelberoende säkert hitta annat att satsa sina pengar på, men än en gång så tror jag att beteendet stärks av allt rampljus sport får. Att dessutom ständigt göra reklam för olika spelsidor på tv, och låta dem sponsra idrottssändningar, är bara fel i mina ögon. Speciellt stör jag mig på en reklam de har under ishockey VM just nu i Norge (nämner inga namn). "Det finns ingen större lycka än att vinna"... jag kunde säkert komma på 10 saker som är bättre än att vinna i någon löjlig idrott. Mjeh!

7. Sport tar upp en halv dagstidning. Tänk vad mycket papper vi skulle spara om vi inte behövde skriva om alla resultat i handbollskuppen i Borås, och andra lika ointressanta saker.

8. Överdrivet sportintresse hos någondera av parterna hos ett par leder ofta till klyftor i förhållandet. Om det inte kom sport på tv så kunde paren istället hitta ett gemensamt intresse.

Nu kommer jag inte på fler orsaker just nu, men jag är säker på att det finns... usch usch för sport!

Långhelg

Kommer att dra ner till Köpenhamn under långhelgen som en gemensam föddispresent. Mats valde platsen och jag får välja vad vi ska göra. Ett nytt koncept för oss, så det ska bli spännande att se hur det går. Jag tror på en dundersuccé! 

Laddar upp med att läsa på om mörkerfotografering. De e något jag inte riktigt behärskar ännu, men fick en del tips från min tidning. Ska bli kul att prova det i praktiken.

Lagt uut båtin naa?

Nu vill jag deklarera att sommaren är här. Visst, det finns ännu inga löv på träden, men gräset är nästan mer grönt än brunt och solen värmer jätteskönt. Tom. vinden biter inte som en ilsken spets längre, utan känns bara skön. Välkommen sommar!!

Alkoholister, släng er i väggen!

Igår tog jag upp kampen mot mitt sockerberoende. Då jag märkte att mitt sötsug har gått bortom min egen kontroll, så fick jag nämligen lite panik. Då man tänker "nej, jag åt ju glass igår, så idag kan jag nog låta bli" och 10 minuter senare står i frysen och gräver, så känns det inte okej mer. Jag har aldrig trott att man inte ska unna sig godis och glass ibland, men enough is enough!

Så igår beslutade jag mig bestämt for att inte äta något godis den dagen, och att dra in det till helgerna framöver. Milda Hilda vad svårt det var! Reaktionen var faktiskt så stark att jag blev helt matt. Min kropp skrek efter socker, även efter att jag ätit ett ordentligt mellanmål. Mina tankar flög hela tiden till allt gott som jag kunde tänkas äta för att stilla begäret. "Minns du chokladen som finns längst in i skåpet? Du kunde bara ta en liten bit", sa min förrädiska hjärna. "En kokosboll har väl ingen mått sämre av?" Till sist fick jag muta min hjärna med hallonkräm (utan tillsatt socker) som jag kokade ihop på ett nafs. Jag märkte dock snabbt att hallonkräm utan socker är surt som havtornssaft, så jag satte på lite vaniljvisp.

Helt sockerfri blev alltså inte dagen, men mycket bättre än om jag ätit chokladen och kokosbollen jag siktade in mig på. Hoppas verkligen att idag blir enklare. Blev helt paff av hur starkt ett vanligt sockerberoende kan bli. Känner mig som en riktig narkoman.

Inspiration

I lördags besökte detta äkta par både Ikea och Bauhaus och kom hem med... wait for it... Ingenting! Inte en endaste sak fastnade i våra händer. Inga kuddar som man bara måste köpa för att de är så billiga, eller någon tavelram som man säkert kan använda till något. Ingenting alls! Det måste vara rekord av något slag!

Men så var vi ju inte ute på en shoppingtur heller, utan en inspirationsresa. Ojoj, så mycket tankar och ideer man får då man strosar runt bland alla dessa möbler och material. Härligt!

Bauhaus är min nya favoritbutik. Där finns ju allt! Spenderade säkert två timmar tittandes på allt från kakel till dörrhandtag. Tappade flera gånger bort min man bland verktygen, men som tur var hittade jag alltid något att sysselsätta mig med. Om man blev trött kunde man bara gå och sätta sig i utställningsbastun. Hade de haft en kaffeautomat bland trädgårdsmöblerna så hade det varit perfekt.

Ojoj vad jag ser fram emot sommaren!

Frustrerad jente

Dagens känsla är frustration. Frustration över att ha lämnat min träning så länge att jag gått in i min vanliga dvala. Frustration över banker, som inte lyckas ta sig in på detta århundrade. Frustration över vår lilla sjukhuslägenhet, som snart börjar kännas som ett fängelse. Frustration över hjärndött arbete. Frustration över alla ideer som jag har, som inte får något utlopp. Frustration över att vara alltför långt borta från alla som betyder något.

Och såklart frustration över min dumma hårbotten, som inte vill bete sig. Trots att jag är hur snäll som helst med den... Gaah!