Varghat och näthat

Hade inte tänkt skriva något om vargdebatten, eftersom jag tycker den är fruktlös. När det gäller viltvård så kommer det alltid att finns de två ytterligheterna; de som sätter människan på pedistal över djuren och vill skjuta bort allt som visar sin lilla nos runt husknuten, och sedan trädkramarna som tror att vilda djur kan behandlas som ens egen lilla kissemiss där hemma. Själv tillhör jag nog ingen av de ovannämnda, men djupare än så tänker jag inte gå in på mina åsikter. Tror inte jag har något att tillägga, som inte redan har blivigt sagt bland de tusentals åsikter som redan finns om ämnet… Jag gör det som många andra borde göra: Utnyttjar min rätt att vara tyst.

Det som jag dock vill uttrycka, är hur fullkomligt rasande jag blir. Jag blir arg på alla idioter som vill skjuta allt liv som syns , och på mänskligheten som alltid reagerar på något okänt med att förinta det. Vi stannar aldrig upp för att analysera situationen. Vi skjuter först och frågar sedan, så att säga. Rätta mig (inte) om jag har fel, men känns det inte lite väl primitivt? Tom. vargen bedömer situationen innan den väljer att anfalla/springa sin väg. Människan anser sig själv vara den mest utvecklade rasen på jorden, men i mitt tycke betyder inte utveckling vem som har störst vapen. Medkänsla, förståelse, analys och medveten handling däremot, är något som kan höja oss över djuren.

Jag blir också förbannad på alla dessa djurvänner, som varken kollar upp fakta eller har lärt sig att tänka logiskt. Argumentet det är synd om djuren håller inte i en debatt. Man kan inte basera en debatt på individuella känslor eller antaganden. Jag säger inte att ett djur inte kan ha känslor, för let’s face it, jag har ingen aning. MEN man kan inte förvänta sig att en människa som vill skjuta djuret tror på samma sätt. Dem ni vinner över med sådana argument är redan på er sida! Sådana som sedan inte har en aning om hur djur och natur fungerar, så borde absolut inte delta i någon debatt. Jag kan ju inte förbjuda er, utan bara bönfalla. Låt de pålästa människorna argumentera. Ni tillför inget förutom hat till diskussionen, och får oss andra miljövänner att se löjliga ut! Jag skulle t.ex. aldrig ge mig in i en debatt om hinduismen, eftersom jag vet för lite om den. Visst kan jag ha en stark åsikt ändå, men i en debatt kunde jag knappast försvara den. 
 
Sedan blir jag skitarg på media, som jagar skräck i folk med spårning av vargar och antaganden. Folk skräms upp i onödan (i början hade ju inte ens en person sett vargen, utan den hade fångats upp av en kamera) och rykten börjar gå. Stora hundar blir till vargar i mörkret och alla tassavtryck på gården blir till vargspår med panikens skygglappar på.

Jag minns när min bror var i mopedåldern och såg en varg på gården. Han kom hemkörandes sent en kväll, och plötsligt stod en varg på vägen framför honom. När min bror stannade mopeden så sprang vargen in i skogen. Nästa dag kontaktade vi kommunen, som kom dit med måttband och experter för att mäta tassavtrycken.De kunde snabbt konstatera att det knappast rörde sig om någon varg, utan snarare en stor hund.

Vår första hund, Rölli, en vacker Alaskan Malamute/Sibirisk Huskey blandning, blev påkörd när jag var 6 år gammal. Min mamma och pappa hittade honom vid vägrenen och fick bära hem honom. Någon dag senare kom en polisbil inkörande på gården. De var ute och letade efter vargen, som en bilist hade kört på några dagar tidigare (i fullt dagsljus). De blev milt förvånade över att vargen egentligen var vår hund, och att vi hade begravt den dagen innan.   

I’m just saying…