Saker att leva för #3

Min duktiga sköldpadda som hjälper mig på jobbet.

Redo för julbord

Ikväll blir det traditionellt norskt julbord med jenterne från jobbet. Ska bli spännande!

Konst projekt

Blev helt till mig igår nar jag pløtsligt kom på varldens basta idè. Jag blev helt ivrig och vantade skruvandes på stolen på, att jag skulle få åka hem och starta mitt projekt. Då jag kom hem ritade jag så att pennorna glødde. Resultatet kanske inte blev något hejdundrande, men idèn var ju det viktigaste.

P.g.a. scanner problem så blev dock inte mitt projekt fardigt igår... och idag ska jag på julbord. Då blir det inte heller klart. Men vanta ni bara! På fredag ska jag sitta son fastklistrad vid datorn och gøra bilderna klara.

Jag tanker inte avsløja vad det ar annu... ni får helt enkelt hålla er tills dess. På fredag blir det utkast och darefter applåder. Jag lovar!

Angry birds meets Star Wars

Jag vet att de e ett sales-knep... och det funkar!

Saker att leva för #2

Tolkien

Saker att leva för #1

Mina fantastiska tekoppar från Concetta

Lilla Norska Ordboken

Norska ar som ni alla vet nara beslaktat med svenskan, och de flesta førstår darfør norska någorlunda nar de kommer hit. Det finns dock några ord som kan vara bra att hålla koll på, før att undvika missførstånd. Har kommer min lilla ordbok.

Moro = kul, roligt
Greit = Okej, bra
Kona = Fru
Huske = Komma ihåg
Trenger = Behøver
Leie = Hyra
Jeg skjønner ikke = Jag førstår inte
Pent = fint, vackert, trevligt
Koselig = bekvam
Kose seg = Njuta
Kose = mysa, kela
Sulten = hungrig
Slange = orm
Vanskelig = svårt, besvarligt
Trekning = dragning (som i Lotto)
Rolig = lugn

Sedan kan man førsøka hålla koll på siffror, som de sager lite hur de vill. Endera kan de saga dem ratt vag "trettitre" eller fel vag "tre og tredve".

Bloppisen då?

Hur blev det med bloppisen? Vart gick pengarna?

Jo, jag kan stolt meddela att jag fick insamlat 93,40 € genom att sälja det vi inte behövde. Tack alla som deltog, och jag hoppas att ni får användning för sakerna!

Jag avrundade summan till 100€ jämnt och har donerat hälften till WWF och den andra hälften går till Rosa Bandet. Hoppas att ni samtycker!

Fick ett fint diplom från WWF. Det står såklart i mitt namn, men jag vill tillägna det er, kära bloppis-handlare. Vet inte hur många tigrar man räddar för 50 euro, men absolut fler än utan en donation! Tack än en gång!

En god gärning

Julen är en tid för lite extra medkänsla. Jag vill gärna sprida vidare reklamen om Joulupuu, som min bror satte upp här om dagen. Joulupuu är en organisation som varje år samlar in julklappar åt barn i familjer, där man inte har det så bra ställt ekonomiskt. Man kan delta genom att köpa en present (och gärna slå in den), samt märka presenten med vem den kan ges åt, t.ex. Flicka 13-15 år.

Förslag på julklappar till olika åldersgrupper finns här.

Insamlingsplatser för 2012 är:

Helsingfors

Datum: 8-19.12 

Tid: Må-Fre 17.00-20.00, Lö 10.00-18.00 och Sö 12-18. 

Plats: Forum köpcentrum, andra våningen mittemot Fazers cafe. 

Om man inte har möjlighet att besöka insamlingen när de är där så kan man lämna julklappen i Forums info-disk. 

Julklapparna bör vara färdigt inslagna.

Vasa

Datum: 30.11-01.12

Tid: Fre 12.00-18.00, Lö 10.00-16.00

Plats: Rewell center

Jakobstad

Datum: 8.12

Tid: 09.00-15.00

Plats: Gågatan

En ny favorit

Om ni inte redan provat den, så kan jag rekommendera Fazers pepparkaks choklad. Underbart julig och så god så man knappt kan hålla sig ifrån att kasta i sig hela plattan! 300 gram ar inte tillrackligt!

 Nom nom nom nom nom nom...

Julpyssel

Lite Julpyssel för att inviga hysterin. Hittade de fina stickade hjärtanen på Skeidar.  (Ja,  butiken heter så)

Projekt julfeelis

Jag tror inte jag är ensam om att sakna julstämning. Minns ni den där pirrande och upprymda känslan man alltid hade runt jul som liten. Den började ganska ofta vid julfesten vid skolan, där man efter veckor av förberedelser skulle visa upp extraordinär underhållning för sina syskon och föräldrar. Där satt man i den mörka salen i sina små festkläder, håret kammat och ovanligt ren, och tittade på årets teatersatsning, framförd av äldre och mycket talangfulla elever. Ofta var det också sång och något horribelt stycke på blockflöjt, men det man såg fram emot var såklart julbockens besök. Då fick alla barnen en egen godispåse (ofta med ett såntdärnt äckligt juläpple i) och aldrig har väl en gymnastiksal varit så full av tysta och snälla barn. Till juletiden hörde också pyssel av olika slag, ofta med silkespapper och garnbollar, som man efter julfesten fick ta hem och pryda sitt eget fönster med (till alla föräldrars förtjusning). Man fick också måla hela svarta tavlan full med julhälsningar (ett privilegium i sig), och alla barnen delade ut små julkort åt varandra. T.o.m. mobboffer fick vara ifred på jul. Kan tänka mig att det var svårt att hålla tillbaka glåpord och hånskratt, men de flesta barn blir snälla med hotet om inga julklappar så nära.

När skolan var slut så fick man sedan njuta fullt ut av juletiden, sålänge ens föräldrar fixade allt det praktiska. Visst hjälpte man till med vissa saker, som att klä granen (om hämta den olovligt i någons skog), baka pepparkakor och städa sitt rum. Mestadels fick man dock göra vad man ville. Man hälsade på kompisar, hade snöbollskrig, gjorde snögubbar, åkte skridskor, tittade på julkalendern på tv och suktade över julklapparna (även om de inte var under granen, för alla barn hittar till slut sina föräldrars julklappsgömma). Hela tiden ökade förväntningarna, och dagen före julafton kunde man knappt hålla sig. Man for runt som en terrier efter en råtta och testade tålamodet på sina föräldrar. Vi ska inte ens tala om julafton. Tror inte att det är många barn som njuter av julmiddagen, när man bara väntar på att tomten ska komma. Julstämningen var så hög i kroppen att man nog hade kunnat tappa den på flaska. Så varför är den så svår att hitta i vuxen ålder? Vad har hänt?

Om man ser på det helt logiskt, som en ingenjör ofta gör, så kan vi enkelt se det som har ändrats:

-     Julfesten. Visst blir man bjuden på julfester som vuxen också, men oftast är det ganska långt ifrån de man hade som barn. Ofta är de ganska koncentrerade runt alkoholhaltiga drycker och mat, och det där med underhållning eller gåvor blir ett sidospår.

-     Förberedelserna. I skolåldern startade julförberedelserna någon gång i oktober. I dag blir man utskrattad om man ens nämner jul innan december har börjat.

-     Ansvar. Förut gjorde man bara saker som var roliga… nu får man städa, baka, koka skinka, skotta snö, pynta, köpa julklappar och allt det andra själv. Ganska många ser inte ens det roliga i julförberedelser mer, utan svär och bannas över allt jobb och all stress.

-     Julkalender. Dagens julkalendrar suger, helt enkelt. Ge mig Spöket på Greveholm eller Pettsson och Findus... och Sunes Jul!

-     Sagor och filmer. I barndomen blev man hela december överöst med filmer och berättelser med julteman. Tror inte att många vuxna sätter sig ner och läser juldikter eller ser på Home Alone (förutom på själva julafton, när de snurrar på tv).

-     Pyssel. Visst pyntar de flesta sitt hem till jul, men de flesta undviker helst silkespapper och garnbollar. Vi minns alla hur jobbiga de var att göra, men kanske även det skänkte julstämning?

-     Snö. Om vi cyklar till jobbet varje dag fram till jul, så kan vi äta hur mycket julgodis som helst… och så kanske vi tillfälligt kan ändra vårt klimat och få snö till julafton. Vad säger ni? Tror ni det funkar?

Hudproblem

Min hud gør mig galen just nu! Nar vi flyttade så blev min knappa problemhud mycket varre. Något som jag antog berodde på stressen, men var fullt øvertygad om att det skulle reda upp sig bara våra liv lugnade ner sig. Och jag såg ut att få ratt. Under två veckor har det sett ut att bli ett slut på denna tillbakablick i tonåren. Denna vecka har det dock blossat upp igen.

Ar den inte lømsk, min hy? Vaggar in mig i en sorts falsk førhoppning om ren och vacker hy, bara før att ge tillbaka tusenfalt! Man blir inte direkt lycklig av att se sig sjalv i spegeln på morgonen, nar mitt ansikte ser ut att høra hemma i pestharjade europa på medeltiden.

Man kan dessutom knappast anklaga mig før att inte ta hand om min hy. Jag tycker att halva mitt liv går åt till att rengøra, återfukta, tvatta, låta den lugna ner sig, satta på ansiktsmask.... och andå ser jag ut som en fjortis.

Vad ska man ta sig till egentligen? Kan man få lakarordinerat en solresa pga akne? Det gør de ju før dem med psoriasis. Hudproblem som hudproblem eller?

Reklam

Varför är det alltid Lotto-reklamerna som är bäst?

I jakt på vide

Har fått ett infall och skulle garna gøra en videboll nu till jul. Det ar bara ett litet problem; jag bor nu i en ny stad i ett nytt land, och har ingen aning om var jag ska hitta vide!

Jag vill ju ogarna gøra något som inte anses vara okej. Jag har svårt att tro att klippa ner vide skulle vara en big deal, men man vet ju aldrig. Speciellt nar halva stand ar ett naturreservat. Så idag på lunchen kollade jag laget med mina kvinno-kollegor.

Tydligen har inte hypen med videbollar nått Norge dock, før ingen av dem hade koll på var man kan hitta vide (eller selje som de kallar den)... men jag fick i alla fall bekraftat att man høgst troligen inte blir polisanmald om man klipper vide. Tror dock andå att jag ska undvika folks gårdar... helst skulle det ju vara mitt i skogen eller något liknande.

Får gøra fler spaningsturer runtom stan bara... nog ska det val hittas några kvistar någonstans!

Mer bilder på lägenheten

Nu fick vi äntligen upp lite tavlor!  Känns genast mycket mer hemtrevligt!

I väntan på ett tåg

Ska in till Oslo på lite julshopping.  Vårt tåg går om 40 minuter... men den som väntar på något gott...

En trött tös

Äntligen fredag!  Med trött rygg och tyngd själ sätter jag mig ner i vår leasade soffa. Genast känns det bättre än någonting på hela veckan...

Hej och hå

Huhhu! En sån vecka det har ar. Den går så låååångsamt...

Idag ska jag dessutom stanna langre på jobbet, eftersom jag har en webinar som børjar 15:30. Kommer nog att bli en tråkig sådan, då jag ar så slø. Stackars mina lyssnare...

Har spanningshuvudvark och sjuk hals. Månne det ar en førkylning på gång? Skulle vara ganska skønt att bara ligga hemma och dra sig att par dagar... men håller mig nog hellre frisk såklart.

Som ni marker så har jag ingenting att saga egentligen. Ville bara dela med mig av min apati. Førhoppningsvis har jag något roligare att skriva om snart.

Julklappstips

 

När det kommer till julklappar så har jag en bestämd åsikt. Julklappar ska köpas med personen som ska få den i åtanke. Jag förstår inte alls sådana människor som köper det som de själva skulle vilja ha. Vad gör t.ex. min mamma med ett sketchblock, när det är jag själv som gillar att rita? Nej, jag tycker att en gåva ska ha en tanke bakom. Man ger ju gåvor för att man gillar personen, inte för att hävda sig själv. Jag tycker också att tanken bakom är viktigare än priset. Jag förstår att vissa vill komma överrens om en budget, men jag bryr mig faktiskt väldigt sällan om vad en present jag får har kostat (och om den kostat mer eller mindre än min). Om personen har tänkt på mig när de köpt den, så gläder det mig.

Nu när det närmar sig jul, så skulle jag vilja ge lite julklappstips. Konsumptionsfria sådana, miljönörd som jag är. Nu går säkert allas tankar till inlagda gurkor på burk eller fula kläder gjorda av säckväv, men så extrem måste man faktiskt inte vara. Det finns många fina och omtänksamma gåvor man kan ge, utan att gå ner sig i konsumptionsträsket. Här kommer några tips:

1.   En upplevelse. Finns det något som personen gillar att göra eller som han/hon alltid velat prova på? I så fall kanske ett presentkort till en upplevelse vore den perfekta julklappen. Konserter, biobiljetter, restaurangbesök, teater och spà-behandlingar är bara några exempel. Eller varför inte ge en våghals i familjen en kurs i fallskärmshoppning?

2.   En tjänst. Detta något man kan åta sig att göra själv, eller anlita en firma att göra. Att underlätta någons vardag med en matkasse eller städning är nog något de flesta skulle uppskatta. Även de flitigaste hemmafruar kan behöva en paus ibland.

3.   Skänka pengar till en organisation. Detta är något som jag själv är lite skeptisk till. Visst är det fint och ädelt och allt det där, men man måste vara noga med att personen som ska få gåvan (eller ge bort i det här fallet) också tycker det. Don efter person såklart!

4.   Förbrukningsvaror. Att ge bort saker som personen i fråga ändå skulle köpa, är perfekt för människor som gillar praktiska gåvor. Nu menar jag inte att ni måste slå in ett paket toalettpapper och ge det i julklapp, utan kanske något mer tilltalande. Varför inte göra en fin korg med matvaror? Duschkrämer och tvål kommer ofta i fina förpackningar och kan bli en fin gåva, även om det är något man använder varje dag. Parfym kan kanske också räknas till denna kategori. Såklart är det viktigt att man vet vad personen vill ha, så att de inte lämnar i badrumsskåpet/kylskåpet för att sedan kastas bort.  

Om ni ändå vill köpa något, så tänk gärna på hållbarhet när ni gör det. Man måste ju inse att alla inte kan stillas med de saker jag räknade upp ovan, men med lite eftertanke så behöver det inte bli en miljö-mardröm.

Tänk på vad personen vill ha. Om de lämnar i skåpet eller kastas bort så är det förfärligt synd. Dessutom kan det då knappast vara en särskilt bra present. Om man är osäker så kan man alltid ge ett presentkort och låta personen välja själv. (vissa människor är ju bara omöjliga att köpa presenter åt) Om man köper kläder eller dylikt så kan man också hålla koll på material. De flesta av oss vet att 100% bomull âr ett plagg som är skönt att ha på sig och tål många tvättar, medan någon slags akrylblandning kommer att bli noppigt efter en kort tid. Om man vill gå riktigt överstyr så kan man också titta på tillverkningsland och miljömärkningar. Inhemska, ekologiska produkter är såklart att föredra, även om man alltid ska vara något skeptisk till sådana påståenden. Designed in Finland, behöver inte betyda att den är tillverkad i Finland. Ekologisk bomull behöver inte betyda att det är miljövänligare än o-ekologisk akryl. Osv osv… jag kunde hålla på hur länge som helst.

De e ju tanken som raknas hur som helst...

Vad är det du gör egentligen?

Jag får ganska ofta frågan om vad det ar jag gør i mitt jobb, och nastan aldrig kan jag førklara det kort och lattførståeligt. Oftast mumlar jag något om miljøprodukter och låter folk undra... før jag antar att de flesta frågar før att vara artiga, och inte før att de faktiskt ar intresserade.

Men nu ska jag førsøka beratta vad jag gør, utan att gå in på alltfør krånglig fakta, men andå reda ut min titel: Sales Support Engineer for Exhaust Gas Cleaning

Vi børjar med lite historia: Vid børjan av industrialiseringen  fick man reda på att luftføroreningar inte ar sarskilt nyttigt før manniskan och naturen. Alla har vi hørt om smoggen i London, men tro mig, den lilla røken som finns i staden idag ar ingenting mot den på 50-talet. I december år 1952 dog det uppemot 900 personer om dagen som mest. Detta kan ju ha berott på køld, smittor eller annat dylikt, men nar man jamfør siffrorna med mangden SO2 och PM i luften, så såg man direkt ett samband. Før mer info klicka.

SO2 och PM (alltså svaveloxider och partiklar) har en tydlig førsamrande effekt på den manskliga halsan. Många manniskor dør an idag av føljderna av utslapp till luften (har hørt siffran 60 000 manniskor/år från endast marina utslapp, men har ingen kalla). SOx (samlingsnamn før svaveloxider) orsakar dessutom surt regn nar det blandar sig med vattnet i atmosfaren. Surt regn førstør vår natur på många olika satt, bland annat genom att førstøra vattenuppsugningsførmågan hos vaxter (de dør alltså).

Som alltid nar det sker massdød pga manniskans dårskap, så uppkommer det lagar. Dessa lagar begransade først landbaserad førbranning, men har också utøkats till marina utslapp. Det ar detta som mitt jobb bygger på.

Jag hjalper till att salja avgasreningsverk; scrubbers. En scrubber ar i princip en tvattmaskin før avgaser och reducerar mangden SOx till nastan ingenting. Jag håller dessutom kurser om scrubbers och allt som berør dessa. Mest sker dessa kurser internt åt våra førsaljare, men jag kan också vara med på kundmøten som "miljøexpert".

Min goda van som studerar till lakare sa en gång åt mig att aven om jag nu inte ar lakare, så behøvs ju sådana som jag också. Jag vet att hon inte menade något illa, men i mina øron lat det lite som om mitt jobb var ungefar lika bra som en rørmokare eller en asfalterare. Visst behøvs jobben, men de raddar ju inte liv (som en lakare). Men vet ni vad? Jag raddar faktiskt inte bara liv, utan hela vår jord.

You're welcome!  

Inspiration önskas köpa

Idag ar jag igen helt utan inspiration. Jobbet går trøgt och nar jag kommer hem orkar jag inte gøra någonting. Jag sitter hela tiden och tanker ut saker jag kunde gøra, men nar det kommer till kritan så har jag inte lust med någonting. Sådana saker som jag alltid annars har alskat, har mist sin charm...

Någonting fattas mig.

Jag kommer på mig sjalv med att drømma om saker som kunde fylla ut tomrummet som pløtsligt finns. Ett hus, en hund, en van... och varje ønskan ar lika desperat. Klart att jag har velat ha dedar sakerna hela tiden... mycket langre an vi bott i Norge. T.o.m føre jag blev till vi. Men nu ar det en annan ton på begaret... en annan kraft bakom.

Nothing more or less than the deepest, most desperate desire of our hearts. I know what I would see in the Mirror of Erised...

Langtan efter ett intelligent samtal

Mitt jobb ar bra. Jag har trevliga kollegor, shyssta førhållanden och draglig arbetsmangd. Det jag dock saknar av hela min sjal, ar karlar. Ja, ni laste ratt. På en arbetsplats dar førdelningen karlar/kvinnor ar ungefar 80/20, så saknar jag manssallskap. Låt mig førklara.

Lunch ats oftast i den industrihallsliknande kantinen, som ligger en våning under vår. Dar kan man køpa dagens ratt (ofta korv med mos) eller ata sin egen mat. I matsalen ar det strikt indelning mellan borden. Två långbord før arbetarna, ett halvt før kvinnorna och ett och tt halvt før karlarna på kontoret. Att "arbetarna" sitter før sig kan jag lite førstå, aven om det låter hemskt, så kanner de ju såklart varandra battre an någon från kontoret. Så de e ju ganska naturligt.

Varfør kvinnorna och karlarna från kontoret sitter var før sig, har jag fått klura på anda sedan jag kom hit. Kvinnor pratar ju nog med karlar i korridorerna och då de hamtar kaffe, så varfør denna skygghet i matsalen. Igår fick jag antligen svaret, Jag citerar (øversatt från norska):

"Vi blir ofta kritiserade før att vi sitter før oss sjalva, men de pratar ju om så ointressanta saker..."

Detta uttalande fick mig att vilja stalla mig upp och vråla. Istallet frustade jag med de andra och tillade i underton att "det beror ju på vad man tycker om att prata om".

Till saken hør att vi under den matpausen hade berørt dessa amnen:

1. Barn och barnbarn
2. Kalorimangd i en grøt och en bantningsmetod som en av personerna prøvar
3. Juldekorationer och en plastgran som en av fruarna køpt ur en katalog. Kollade upp føretaget, och det verkar vara ungefar som Nordljus, men finns bara i norge. Granen hon pratade om kostade 4999 NOK utan ljus och 6000 NOK med ljus. Vi pratar alltså om 700-800 euro! Før en plastgran!!!

Om de inte pratar om något vettigt idag, så kommer jag att byta køn, så att jag får sitta vid karabordet. De må prata om bilar och sport, men om jag måste høra om annu en bantningsmetod så får jag fnatt!

Adlibris + Jenn = Karlek

Ett bokpaket, ett bokpaket,
de e ett paket me bøcker i.
Och har de inga bøcker i,
så e de inget bokpaket.
Ett bokpaket, ett bokpaket,
de e ett paket med bøcker i!

Jag e som ni kanske førstår ovanligt nøjd øver mitt bokpaket från adlibris. Denna gång bar det med sig fantastisk humor i form av seriealbum, och aven en alldeles speciell inbunden bok.

Jag har alltså tagit mig i kragen och bestallt en vacker, inbunden verision av Sagan om ringen. Jag skams att jag inte last dem førran nu... men man ska val spara det basta till sist? Jag har nu last førsta kapitlet (och den evighetslång prologen), och trots att jag førsøkt att inte bygga upp førvantningar så gillar jag den redan. Detta kommer nog att bli en underbar lasupplevelse!

Mmm... Tolkien

IKEA-ångest och malet kött

Helgen har igen spenderats i ivrigt shoppande. I lordags tog vi en svang via Ikea och bråttades med barnfamiljer bland julpyntade låtsashem. Vi fick i vart fall hem en gastsang (och lite annat onodigt), så nu kan vi gott ta emot besokare. *vink vink*

I sondags åkte vi också ivag till Nordby och storhandlade. Massor massor med mat. Aven har kryllade det av frustrerade barnfamiljer. Kunde inte gå någonstans utan att nastan kora over en 2-åring eller se en unge som låg och vrålade på golvet.

Tror jag har fått overdos av barnskrik i helgen, for nu vill jag helst att allt ska vara lugnt och tyst. Hur orkar de, alla foraldrarna? Tank nar man har 3-4 ungar i åldern 0-5 år. Det kan ju aldrig vara tyst. Det ar alltid någon som slagit sig/ar trott/inte får det de vill ha/inte får uppmarksamhet, och startar ett raseriutbrott. Jag skulle bli galen! Hatten av till alla storfamiljer darute. Herregud ett sånt jobb!

Har ingen storre lust att vara på jobbet heller. I många anseenden kan en arbetsplats forknippas med ett dagis. Snart får jag i alla fall gå hem till vår tysta (om an ack så vita) lagenhet, lasa bocker i lugn och ro, och frysa in 3 kg maletkott.