Insats mars månad

Imorgon är det första mars. Då börjar min hälsosamma månad. Jag har gjort upp ett nytt tränings schema och ska även brödstrejka. Jag ska ta mått och väga mig, samt följa upp vecka efter vecka. Gogo!

Så varför mars? Jo:

1. För att komma i skaplig form till sommaren så bör jag börja nu.

2. Mars är ännu ganska lugn, medan april-maj kommer att föra med sig en hel del både på jobbet och hemma. Perfekt tid att jobba på fysiken.

3. Mars är månaden när solen kommer tillbaka = Mer energi i kroppen.

Lite ledsen

Hämtade våra bröllopsfoton från Airaksinen idag. Vår tavla var najs och alla foton var med. Tyvärr hade våra familjer beställt en stor hop med samma hemska foto. Mats ser iofs jättesöt ut, men jag ser ut som Emma Chambers i Notting Hill.

Det gör mig lite ledsen att jag inte var en vacker brud.

Jag hörde en gång för länge sedan någon prata om ett bröllop de varit på. När man beskrev bruden lyste hela ansiktet upp och man gjorde eleganta rörelser för att beskriva den enorma skönheten. Det var så jag hade tänkt att folk skulle prata om vår bröllopsdag.

Folk säger att vi såg glada ut. Punkt.

Längtan till helgen

Sitter på jobbet och längtar till helgen. Intensivt. Klockan är bara 13:20, men ändå känns det som att en lång dag ligger bakom mig.

Har haft mamma på besök över natten, men hon har säkert åkt hem när jag väl slutat jobbet. Igår bjöd hon oss i alla fall på god mat vid Rosso, familjerestaurangen #1. Det vill säga, alla hittar något de kan tänka sig äta där. Jag åt jättetortellini med kycklingfiléer och gonzolasås. Mumsigt värre! (något av det mer excotiska jag ätit på ett tag)

Träffade på en hyperaktiv försäljare vid Indiska. Hon verkade helt överlycklig över att få sälja en gul scarf åt mamma. Så om ni vill bli på bra humör så rekommenderar jag att köpa något av den blonda tjejen vid Indiska. Dagens lyckopiller!

Nu är klockan 13:27... puh!

Motivation

Min motionsmotivation har övergett mig. Jag tar mig allt mer sällan till gymmet och jag känner mig inte heller duktig när jag åker dit. Det känns mest som att det är jobbigt och "rätt åt mig" för att jag är så lat.

Jag hoppades att motivationen skulle komma tillbaka efter den trevliga helgen som varit, men icke! Jag är slö och ledsen, med lite hopp och tro. Vad finns det för belöningar som inte är mat? Jag har aldrig lärt mig en alternativ väg... Lägenheten är fullproppad av saker, så jag borde inte köpa något. Några förslag? Spá-besök är najs, men lite för omständigt...
_______________________________


p.s. Min man vill börja i frivilliga brandkåren, så jag förväntas bli änka inom en snar framtid.

Min agenda idag

07:30-09:00 Normalt arbete
09:00-11:00 Let's talk möte
11:00-13:00 Utvecklingsdiskussion
13:00-13:30 Webinar möte
13:30-14:00 Hinner jag äta något??
14:00-15:00 Live möte
15:00-15:30 Ta igen missat kaffeintag och svara på alla mail

16:00 TGIF!

It get's me through the day

Tanken på resten av chokladbrownisarna där hemma gör att jag dreglar på mina scrubber-papper. Väntar tills jag får gå hem och klämma in dem i munnen.


Undrar hur många kalorier de innehåller... MILJONER antar jag. Kanske får det bli en långpromenad efteråt, för samvetets skull.

Sweet Mother of Chocolate Cake!

Vändagen förde med sig en annan överraskning också. Ale och Tommy hade fått som uppgift på vårt bröllop att förse oss med choklad på vändagen. Nu var det inte direkt choklad vi fick, men alternativet var SÅ mycket bättre.

Detta var alltså kladdiga brownies med marshmallows och kolasås.

Nej, det är inte så gott som det låter. Det är mycket, mycket, MYCKET godare! Jag och Mats tog varsin bit efter maten och stirrade på varandra medan vi tuggade låååångsamt.

Detta är godisarnas godis, mat för änglar, nedsänt från himlen! Det är något man skulle bjuda Gud på, om han skulle få för sig att titta in.

JAG HAR ALDRIG ÄTIT NÅGOT SÅ GOTT!

Tack Ale och Tommy för den mumsigaste efterrätten någonsin!

Alla hjärtans dag

Jag har världens bästa man! När han kom hem hade han en överraskning åt mig. Ett handmålat glashjärta med en ljushållare bakpå. Denna hade han tänt i köket för att sedan stolt visa upp den åt mig. Inte en min rörde han!

Jag började fnissa, kramade om honom och frågade: "Vad fan är det du har köpt?"

Nu började han gapskratta och medgav att han hade hittat det i en gömma på bygget, och hade tagit med det hem för att se hur jag skulle reagera. Sedan drog han fram rosbuketten som var den riktiga presenten. Rosor och ett gott skratt, vad kan man mer önska sig på vändagen?

Ha en fin vändag alla nära och kära!

Denna tingest ger mig rysningar längs ryggraden

Smutsrosa rosor...

Begär

Idag hade min kusin delat en bild på en hemlös valp. Den lilla svartbruna krabaten hade blivit född i ett hundcenter och behövde ett bra hem. jag hade lust att slänga mig på telefonen och be att få ta hem den direkt.

Det var dock en jakthund, och de önskade ett friluftsintresserat hem. Det kan jag ju inte påstå att vi kan erbjuda direkt... så kanske ska vi vänta lite till.

Men valpsjukan avtar inte alls med tiden. Snarare blir det värre.

Victoria's secret swimwear

Har kollat in Victoria's secret webshop. Här trodde jag att de bara hade avslöjande underkläder, men där hade jag allt fel! De har ju massor med fina saker. Pyjamas, bikinis, vanliga kläder, smink, parfym och allt annat som gör en kvinna glad.

Speciellt deras badkläder tyckte jag om. Skulle vara roligt att inte ha samma H&M bikini som alla andra ett år. Skulle vara jätteskoj att beställa efter lite prylar därifrån, men känns som att frakten blir ganska dyr för de få plagg jag skulle köpa.

Därför föreslår jag nu en massbeställning. För nog finns det väl andra i min bekantskapskrets som kunde tänka sig snygga kläder från USA?

Let me know...

Mitt nya liv

Var på gym igår. Efter passet tänkte jag kolla upp hur träningen går. På gymmet finns små automater dit man kan sätta sin gymnyckeln. Man kan registrera de pass man går på och dessutom finns ens egen profil. Allt för att man ska kunna följa med sin träning.

I misstag kom jag in på min personliga info. Överst var en ruta där min vikt var. Samt en liten varningstriangel och det vidriga ordet "övervikt" bredvid. Jag stirrade länge och väl på den lilla triangeln. Inte är väl jag överviktig heller! Sedan kom jag ihåg att denna vikt var något jag uppskattade första dagen jag skrev in mig på gymmet. Knappast väger jag ju ändå så mycket nåmer!

Imorse vägde jag mig bara för att kolla hur mycket jag har gått ner under min träningsperiod såhär långt. Och så ville jag ju förstås ändra i dendär dumma apparaten, så den inte längre svär åt mig.

Jag hade gått upp ett kilo från min imaginära vikt.

Idag är jag deprimerad.

Adorable

http://www.youtube.com/watch?v=0BuoD_HZ3zA

Vågar man hoppas?

Mats sjukdom gick över på en dag. Dock får han hållas på avstånd, eftersom jag har läst att han ännu kan vara smittsam 2 dygn efter att alla symptom har försvunnit. Tur att det är så dåligt väder. Annars hade man ju gått miste om någonting.

Jag har nästan börjat hoppas på att jag inte ska bli sjuk. Tvättas mina händer som om jag hade bacillskräck, så nu är de rejält torra och skruttiga.

Nu: Lunch!