I form för träningsbyxor

Nej, det är jag nog inte.

Vikte in till MySports igår för att prova träningsbyxor. Skäms alltid när jag tränar i min pös mysbyxor. Nu förstår jag dock varför jag gör det!

Alla byxor jag provade formade min bak till en tantröv och materialet gjorde att man såg varje grop och cellulit. Nej fy! Man vill ju ha en snygg rumpa då man tränar, och inte känna sig dunderfet.

I och för sig så blir man ju motiverad att träna... i alla fall till en början. Summa summarum så kan jag konstatera att de som passar i träningsbyxor knappast behöver träna mer.

Sjunk igen

Min åkomma har återkommit. Usch! Hade den inte kunnat stanna i det mörka hål jag motade ner den i?

Igår kväll när jag försökte sova så kom den attackerande med nedfällt visir. (har egentligen varit sjuk sedan helgen, men det märks bara på kvällen och natten) Tog en burana och låg sedan en timme och väntade på att den skulle värka... sen tog jag en halv till. Tror jag snart behöver starkare grejer. Något som slår ut mig fullständigt så jag sku få sova åtminstone. Vaknade nämligen igen klockan 4 och fick ta resten av den halva buranan. Värken gick om lagom tills jag skulle stiga upp.

Har lovat Tant A att hon ska få akupunktuera mig. De kan ju inte bli mycket sämre i alla fall. Dessutom tycker ja de e lite roligt med akupunktur. Nålar som sticker ut ur skinnet överallt och svajar när man rör på sig. Wee!

En rolig sak har jag att skriva om i alla fall. Vi ska skaffa en ny säng! *jumping up and down* Gick in till Sotka igår för att provligga och hittade snabbt sängen med stor S. Den är hög, inklädd med möbeltyg och kramar en när man ligger i den. Den ska bli min nya kompis!

Vi får den om 1-2 veckor (alltså 3 veckor) och innan dess borde vi, enligt mig, ha fixat upp sovrummet. Kollade på lite tapeter igår, men förblev icke imponerade. Ska kolla lite på nätet om de har något användbart. Ska bli så najs att göra om sovrummet. Avskyr dedär ljusblåa tapeterna med vinranksborden av hela min själ.

Social fail

Åt lunch i matsalen som vanligt idag. När jag hade tagit min portion korv med potatis så såg jag mig runt efter en plats att sitta på. Jag var påväg mot en plats i ett undanskymt hörn (hade inte fått med mig någon att luncha med) när jag fick skymt av ett bekant ansikte.

I ett svagt ögonblick tänkte jag att jag hellre kunde vara social än att sitta för mig själv, så jag säger ett glatt hej och slår mig ner med gruppen. Jag fick inget glatt hej tillbaka, utan bara lite undrande blickar. Två ögonblick för sent märker jag att detta är pojkar från min skola... som jag aldrig pratar med. Den enda som jag faktiskt hade pratat med förut satt för långt bort för att ens höra vad jag sa. Efter en liten stund tänder det för mig att de knappast ens minns mig från skolan. Visst hade jag haft engelska med några av dem, men i en stor skola så glöms en miljönörd lätt bort.

En normalt social människa hade snabbt ändrat taktik, presenterat sig och frågat något om jobbet eller skolan. Jag däremot blev grundligt generad av denna totala miss och sade ingenting. Först tänkte jag att jag kanske skulle kunna kommentera något de sa, men såklart pratade de om något slags fordon och en special växellåda. Totalt obegripligt! Så jag satt tyst och åt min korv med potatis. Som tur var reste de sig ganska snart och lämnade mig ensam med mina potatisar. Tror inte jag ska tippa lotto idag...

Life as a social misfit.

Villa avslutning utan villa

När jag blir stor ska jag skaffa en villa. Den ska vara mysig och stor, så det ryms mycket folk där. Sen ska jag bjuda in alla mina vänner på villa avslutning och ha massor med mat och lyktor.

Vi närmar oss ännu en gång högtiden som bara finns i Österbotten, och ännu en gång är vi inte bjudna någonstans. Har börjat fundera på en villa avslutning i Kållby, men tvivlar på att vi får sällskap där. Alla andra har en villa att åka till. Varför har inte vi det? Mats familj har ju förstås en villa, men ett skjul i snårskogen lämnar en del att önska...

Har börjat fundera på varför vi så sällan blir bjudna på fester o.dyl. Är vi dåliga gäster eller tråkiga människor? Förmodligen det sista... vi brukar inte direkt "rojva till det". Iofs, sist vi var bjudna till en villa på villa avslutning så tänkte jag nästan tända eld på våra vänner. Det uppskattades inte, men det var ju i misstag! Inte kan jag väl straffas för det resten av mitt vuxna liv? Vid närmare eftertanke är det nog mig det är fel på. Mats är alltid trevlig mot alla och blir sällan bästa vän med chipsskålen.

Vad kan man göra för att bli roligare? Kanske kunde jag börja jonglera?

Best of the 80's

Igår hade vi sovmorgon. Jag vaknade halv 8 och Mats en kvart senare. Patetiskt.

Satte på tv:n i hopp om att få se disneydags eller något annat spännande barnprogram. Tyvärr har standarden för barnprogram gått drastiskt neråt de senaste 10 åren, och det enda som erbjöds var Piggly Wiggs Äventyr och Bakugan. Piggly Wigg är en animerad gris som går som om han hade en käpp i röven och Bakugan är en väldigt dålig imitering av Pokemon. Tv4 överraskade dock med en klassiker från 80-talet: "The Neverending Story".

Det visade sig att Mats som ung hade missat denna fantastiska film, så vi satte oss ner och såg den till morgonkaffet. Måste ju medge att effekten hade avtagit med åren, men storyn är fortfarande bra och handlingen spännande. Inte konstigt att jag och min bror såg den gång på gång. Den är trots något av det bästa som kom av 80-talet.

Mys med katalog

Har haft en trög dag på jobbet. Tvärt emot igår när jag blev jagad från alla håll och kanter. Väldigt omväxlande arbete kan man ju säga... Kroppen är trött och min hjärna verkar ha tagit helg. Förhoppningsvis har man lite tid att bara slappna av. Min man vill gärna besöka Juthbackamarknaden, men jag känner (som en svensk) att jag helst skulle stanna i Vasa. Kunde förstås passa på att tvätta mattor och hälsa på mommo om man far norrut, men vi får se. Dessutom skulle jag få ta hem mina fynd från Helsingfors-shoppingen. Längtar efter mina nya kläder!

Följde Hannas exempel och beställde hem kataloger från både H&M och Ellos. Fick den sistnämnda igår och satt och mös i soffan medan jag bläddrade igenom den. Det känns väldigt hemtrevligt att bläddra i en klädkatalog. Det är sådant som man alltid gjorde förr med mamma... Hittade ett par höstiga tröjor som jag kunde tänka mig, men innan jag beställer ska jag nog se hur budgeten för denna månad ser ut.

Ikväll blir de i vart fall cinema bowling och en matbit med Kstadsborna med spring i benen. Ser riktigt fram emot att få göra något roligt... utan desto större ansträngning involverad.

Det här med att motionera

Före bröllopet var jag jätteduktig på att hålla igång. De blev promenader och zumba var och varannan dag. Jag kände mig hurttig och det märktes både på kropp och humör. De som känner mig kan intyga att motion 3-5 ggr i veckan inte hör till det normala när det gäller mig.

Sedan slutade jag. Nadia kom hit och det skulle ställas till bröllop. Veckan efter befann vi oss i Helsingfors där vi iofs gick på stan hela dagarna, men också drack många vinglas och åt massor. Tror inte det gick en dag då jag inte sa frasen "Usch! Nu åt jag för mycket igen.".

Som ni många vet så åkte vi till Skottland veckan därpå. Där blev det massor med choklad och efterrätter... plus all skräpmat såklart. Vi vandrade 1 dag och gjorde en del utflykter, men inget som motsvarade den mängd godis vi hävde i oss.

Så, efter tre veckors semester(och en vecka av sjukdom) så är jag tillbaka till mitt vanliga slöa jag. Hela veckan har varit fylld med tankar om bättring, men istället för motion har det blivit en kaka till. Ikväll ska jag försöka skärpa mig. De har puisto-zumba här i Vasa, så om vädret tillåter så ska jag och min träningskompis Ale starta vår sommar fitness där. (bättre sent än aldrig) Förhoppningsvis kommer orken tillbaka, de e jobbigare än man tror att vara lat.

Musiken som aldrig kom

När man ordnar bröllop på papper så funkar allt perfekt och allt är genomtänkt och fint. I verkligheten glöms en del saker bort, och en del saker utebli på grund av "tekniska fel". Till vårt bröllop hade vi stora planer för musiken. Vi skulle ha välkända fina låtar som spelade i bakgrunden när vi åt. I atriumet skulle vi spela gamla härliga låtar med Frank Sinatra och Shirley Bassey. Vi hade skaffat Spotify Premium för att slippa reklamen och gjort färdiga spellistor för de olika rummen. När vi kommer dit på lördag märker vi att ingen har fixat internet till lokalen, vilket lämnar oss med den musik som finns på vår lilla dator och min brors. Eftersom ingen vill äta mat till Mats favoriter från 90-talet, så blev det min brors favoriter.

Inget fel på Juliet, men det känns lite dumt att vi satte ner så mycket tid på vår musik, utan att någonsin få njuta av den. Därför vill jag gärna dela med mig av Basseys "Love story". Hoppas ni blir lika nöjda av den som jag blir.

http://www.youtube.com/watch?v=Ymn-mRrqnSc

En helg utan måsten

Det senaste halvåret har varit en lång rad av "vi måste". Varje vecka har varit fullproppad med saker man borde hinna med och helgerna har gått till alla möjliga stressmoment. Därför har det varit underbart skönt att inte ha ett enda måste denna helg. Visst har vi gjort saker ändå, men för att vi har velat.

Jag och min man har äntligen fått klätt om köksstolarna. Jag har funderat på det i ungefär 2 år nu (!) och det har verkligen behövts. Köpte ett tyg när vi besökte IKEA förra söndagen och igår blev det äntligen klart! Inga pinsamt skitiga stolar och inga fler höjda ögonbryn från våra vänner. Vi kan bjuda på kaffe utan att först försäkra våra gäster om att stolarna inte kommer att förstöra deras byxor. Känns jättebra att få det gjort och jag är stolt över vår gemensamma insats. Good newlyweds! (sätter upp bilder sen när jag har dem på datorn)

Något annat roligt har vi också gjort i helgen. Åkte ut till Replot söndag kväll för att titta på Simbas valpar. Just nu är de bara två veckor gamla och liknar mest vita råttor. De är på gränsen till att öppna ögonen och sover mestadels i sin låda. Ändå kan man inte låta bli att gosa med dem och viska små söta saker i deras pytteöron. Vad är det med valpar som lockar fram den allra gosigaste sidan hos folk? Den mest hårdnackade människa smälter som smör när de får en valp i famnen och den mest allvarliga businessman börjar prata babyspråk.

Massage

Var på massage igår vid Vaasa Day Spa. Det behövdes verkligen och jag måste medge att det idag känns mycket bättre. Huvudvärken har släppt och jag kan röra mig normalt igen. Lite stel är jag ännu i käken, men man kan väl inte få allt. Bara jag slipper förkylningsblåsorna i munnen nu, så ska jag göra ett besök till tandläkaren. Vet att jag skjuter upp det, men jag måste bara tänka ut det hemskaste möjliga scenariot, så att jag är beredd på det värsta innan jag går dit. (involverar hittills utdragning av tänder, rotfyllning, borttagning av tandsten och installering av tandställning)

Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till massage. Visst är det skönt på ett visst sätt, och det har ju en klar god inverkan på muskler och leder men... är det inte lite läskigt att en vilt främmande människa gnider ens kropp med oljor och fuktighetskräm? Kanske är det bara jag som är ovanligt känslig när det kommer till mänsklig kontakt, men jag tycker inte riktigt om situationen. I normala fall skulle jag aldrig låta någon röra mig på de ställen där massören rörde mig. Armar, axlar och övre delen av ryggen är okej för andra människor än Mats, men så mycket längre ska de inte gå ifall de fortfarande vill vara min vän.

Gör detta mig pryd, eller är jag månne ett psykfall av något slag?

H&M kommer tillbaka

När vi var i Helsingfors för två veckor sedan märkte jag av en ny del av H&M. Det var ett skyltfönster med endast inredningsartiklar, men logon var fortfarande H&M. Vet inte när de har lanserat sin hem-kollektion, men jag gillar den starkt! Har tagit en snabb titt på deras hemsida och redan hittat flera saker jag gillar. Check it out! I Like!

http://www.hm.com/fi/sv/department/HOME

Höst i luften

Hur blev det så höstigt plötsligt? Lilla My's höstvisa snurrar i huvudet och jag huttrar när jag tittar ut. Instinkten säger att nu är det dags att dricka té, ta en varm filt omkring sig och tända massor av ljus. Läskigt hur fort en sommar kan gå.

Inte för att jag har någonting emot hösten, men den kunde ha väntat en månad till...

Skräck för män med håriga händer

Under resa till Skottland visade sig en ny sida av mitt halvår av stress. Jag fick spänd nacke. Nu pratar vi inte om normalt "oj vad spänd jag är i nacken", utan en outgrundlig smärta som gjorde att jag fick både öronvärk och tandvärk. Det känns lite som att musklerna pressas ihop runt kraniet och försöker spräcka skallen på mig.

Hur som helst så ser jag nu ingen annan utväg än att söka vård. Men vad ska man välja? Tandläkare, vanlig läkare eller massör? Efter lite funderande så kom jag fram till att tandvärk inte flyttar på sig, så därför skjuter jag upp det obehaget en stund (till tandläkaren måste jag nog ändå). Jag kom fram till att massage nog är rätta stället att börja på. Om det inte blir bättre med massage, så får jag väl uppsöka läkare då.

Beställde tid till Vaasa Day Spa för 45 minuters djupgående massage. Privata firmor och idrottsmassörer undviker jag helst. Idrottsmassörerna har jag hört för mycket läskigt om för att någonsin våga gå nära och vid privata firmor är jag rädd att mötas av en grov man med håriga händer.

Mamma skrattade när jag berättade om mina farhågor. Hon har nämligen exakt samma rädsla. Vad är det med håriga händer som är så hemskt, och varför har just denna rädsla gått i arv?

Skottland #2

Imorgon bär det av hemåt. Eller redan idag egentligen... måste ta tåget till Edinburgh redan 22:39, eftersom det är sista tåget för natten. Flyget går runt klockan 6 på morgonen. Puh! Ända trösten är att vi kommer redan klockan 11 till Tammerfors... kommer att bli en lång natt. Har försökt sova lite på rummet, men min styva nacke tar kol på mig. Har troligtvis suttit och spännt mig i bilen.

Hyrde bil i fyra dagar och åkte runt lite i landet. Att köra på vänster sida på Skottlands trånga och kurviga vägar är inte för de klensinta! Aldrig har jag sett Mats så nervös. För varje buss som passerat för nära eller lastbil med hjulen över mittlinjen så har han puffat och suckat. Jag då igen har varit rädd att hamna i diket och suttit och luftbromsat på min sida. Efter varje biltur har vi tackat gudarna att vi lever och tagit en stor drink i hotellbaren. Men vi har sett en hel del också...

Vi har besökt Glencoe i Highlands som bjöd på vacker natur och en annorlunda vandring. Vi har besökt Glamis Castle där vi gick en rundtur och fick höra om kungafamiljen och slottets spöken. Vi fortsatte därpå till Dunottar Castle, en ruin som ligger ute till havs. Tyvärr föll en mycket tjock dimma över området just då... så vi såg inte särskilt mycket, men det gav upplevelsen en speciell mystisk känsla. Igår besökte vi vårt sista resemål, nämligen Loch Ness. Såg inget odjur denna gång, men vi kom fram till att det nog berodde på det fina vädret. När har Nessie någonsin visat sig i fint väder?

Scotland #1

Andra dagen i Skottland lider mot sitt slut. Sitter i baren och tar en drink. Funderar på om vi ska våga äta i restaurangen eller satsa på säker mat i baren. Har spenderat dagen inne i Dundee centrum och älskat alltihop! Hittade t.o.m. Thorntons inne i centrum och köpte såklart en massa gott.

Hotellet är awesome! Landmark har snygga rum med dubbelsäng, badkar, regndusch och all slags komfort. Min nya man hade fixat choklad, frukt och rött vin till rummet. Plussa poäng där! Restaurangen är jättevackert belägen i ett uterum med utsikt över trädgården. I morse när vi åt frukost hoppade babykaniner förbi medan de avnjöt sin frukost på gräsmattan. Hotellet har även fullt utrustat gym och pool, där vi tog oss ett dopp efter stadsturen. Bastun klagade vi dock på, eftersom den var het som *** men saknade vatten helt och hållet... vilket gjorde upplevelsen mindre åtnjutbar.

Skottland är löjligt vackert med alla medeltida byggnader och glada människor. Kanske stannar vi här...