Renovering pågår

Har inte så mycket tid för bloggandet nu när renoveringen har tagit fart. Jag har lister att måla och rum att planera. Har gått igenom våra saker här hemma och konstaterat att vi har en hel del överflödig skit. Har alltså rensat bort saker vi inte behöver och sånt som vi inte vill ha. Har ändrat smak ganska mycket sedan vi flyttade hemifrån kan man lugnt säga.

Sedan blir det nog en resa till IKEA ännu i sommar. När man flyttar finns det alltid något som behöver uppdateras. Denhär gången är det badrumsattiraljer samt någon matta som står högst upp på listan. Och så måste vi ju skaffa bastugrejjer... vi har ju nämligen en bastu nu för tiden. *strålar*

Som tur är har Mats ledigt nästa vecka. Vet int riktigt vad det innebär ännu, men något spännande ska vi väl hitta på ändå.

Jag är rädd för min hostmedicin

Denna morgon gav jag mig ut på ett uppdrag. Ett ädelt och livsviktigt uppdrag som kom att förändra åtminstone en persons framtid (min egen alltså). Jag och Simba satte på oss jacka och koppel och begav oss ut i regnet. Visade sig ganska snart att Simba inte riktigt förstod sig på paraplyn, utan plöjde fram genom de forsande vattenmassorna (mer som vattenpölar, men han är ju ganska liten). Till sist nådde vi vårt mål: Apoteket. Vid det laget var Simba en blöt hund.

Fick ta med Simba in eftersom det inte fanns någon skylt emot det, och det fanns ingenstans att lämna honom. Frågade personalen, som smått började gnälla om astmatiker. Jag försäkrade dem dock om att Simba är en allergihund. Han är ju trots allt testad av testgruppen i Sundby: Systrarna Kåll OY. Och tur var det väl att han fick komma in. Om han inte blivit hundnappad så hade jag väl blivit anmäld för djurplågeri, så kallt och regnigt som det var utomhus.

Hur som helst fick jag två antibiotikakurer (en för bihålorna och en för ögonen) samt en hostmedicin. Tjejen som hjälpte mig hade en lite finurlig min och sa att det var en väldigt bra hostmedicin, men att den kan ha en del biverkningar. Man blir alltså inte bara hostfri, utan även illamående, trött och förstoppad. Dessutom får man hjärtklappning och darrningar.

När jag kom hem läste jag även hur denna dundermedicin fungerar.

"Kodein i Codesan Comp. hämmar hostretningen genom att påverka hostcentret i hjärnan."

WTF! En hostmedicin som påverkar min hjärna! Jag skulle gärna vilja veta hur den påverkar hjärnan, samt var detta s.k. hostcentret ligger.

Får väl så lov att ta och testa denna hjärnfifflare. Tror dock att jag ska be någon ringa mig om ca 2 timmar för att kolla om jag fortfarande lever.

All (semi)good things come to an end

Äntligen har vi hittat en lägenhet värd att byta till! En 2:a på 60 m2 med stort, öppet kök, inglasad balkong, walk-in-closet och bastu. Dessutom har den tvätt- och diskmaskin, självavfrostande kyl/frys och framför allt: Inga alkoholiserade störande grannar! Så från nästa månadsskifte ska ni söka er mot Korsholmsesplanaden istället för Skeppsgatan för ett besök hos hushållet Forsman/Ahlbäck.

Lite vemodigt känns det dock ändå. Vi har bott här på skeppsgatan i 3 hela år. Vi har haft fester, bytt tapeter, skaffat fiskar och levt i lägenheten ett litet liv känns det som. När vi nu överger denna boning så innebär det slutet av en era. Aldrig mer kommer vi att ha gäster som håller sig i sidan medan de arg flåsar: "dehär jävla trapporna". Aldrig mer kommer förstagångsbesökare att förundras över skillnaden mellan det illaluktande trapphuset och interiören i vår lilla lägenhet. Och aldrig mer kommer vi att behöva diska för hand eller släpa IKEA-kassar med smutskläder runt halva världen.

Får se hur den nya lägenheten lever upp till måttet, men jag tror den har bra potential.