Mmmm-mmhh *gurgel*
Har just kommit hem från en intervju. Ångesten närmar sig klimax då allt som kunde ha gått fel rullas runt i mitt huvud som i en gammal tvättmaskin. Sa jag rätt saker? Kunde jag ha varit trevligare? Gick mitt fräscha yttre till överdrift? Var skrattet vänligt eller hånfullt? Kommer hon att döma mig för mina grammatikfel? *puh*
Tänk om man ändå skulle flytta till Sverige. Visst, jag gillar inte människorna särskilt mycket, men jag kunde ändå få prata mitt eget språk. Eller kanske England? Visst, deras gamla "traditionerna" drar landet i en utvecklingssvacka, men de skulle alltid vara impade över att jag pratar så bra engelska som jag gör.
Får se hur det går. Kommer troligtvis int att ta illa upp om int ja får de, men stressen skulle lätta betydligt om jag gjorde det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar