Avfärgning

Japp! Mitt hår blev morotsfärgat... med pissgul botten. Wee!!! Hahahaha!

The moment before disaster

Idag leker jag och mamma frisör. Mamma har klätt ut sig till frissa med tunika och platshandskar i högsta hugg. Jag föreställer offer med en smått kritisk ton och en bekymrad blick.

Det gäller alltså avfärgning av mitt hår denna lördag. Har haft det halva tiden nu, och såg just mig själv i spegeln. För tillfället är mitt hår ganska hemskt. Blont i bottnet och en underlig slags rosa i resten... hmm...

Nå, som vanligt så kan det bli endera helt ok eller rysligt hemskt. Har dock för länge sedan kommit förbi stadiet där en misslyckad hårfärgning skulle göra mig upprörd. Det finns ju mer färg i butiken. Måste ju dock varna mina kära bloggläsare, så ni inte får en smärre chock när jag kommer till Vasa med rosa hår på måndag.

Underlig livssyn

Har funderat på framtidsplaner som människor har. Det finns så många som fasar över att skaffa barn, hus, partner osv, eftersom "det är så det ska vara". Tvånget att bli vuxen gör sig påmint, och därför finns det många som revolterar. Passar på att festa och ha skoj innan slutet kommer. Dehär tycker jag e ganska idiotiskt.

Jag tror att folk blir så stressade över sina framtidsvisioner att de glömmer bort att göra det de verkligen vill. De glömmer också bort att de kommer att förändras med tiden.

Jag medger att min framtid måste se ganska utstakad ut för de som ser på. Men jag tänker inte så. Jag drömmer om saker som ett fint hus, bröllop osv eftersom det är något JAG vill göra. Jag gör även rum i mina tankar, för att jag kanske i framtiden vill ha saker jag inte har något behov av just nu. Bara för att jag inte vill ha barn just nu, betyder det inte att jag inte vill ha barn när jag är 30.

Jag är så sjukt less på alla dumma kommentarer och förutfattade meningar. Jag lever som jag vill, och är lyckligare än jag någonsin har varit. Inte för att"alla andra" gör det, för face it, INGEN annan tycks göra det just nu!

Svininfluensa?

Upplever just nu den mest underliga förkylning jag någonsin varit med om. Är ständigt svag och lite underlig i kroppen... men avsaknaden av "riktiga" förkylningssymptom gör att jag undrar om allt sitter i mitt huvud. Jag har ingen feber, hosta eller snuva. Däremot ett värkande huvud, en orolig mage och (nytt för idag) en sjuk hals. Dessutom ett stort behov av sömn och en hjärna som inte fungerar som den ska.

Igår sov jag kanske 15/24 timmar. Resten låg jag på soffan. Jag fick just ta fram miniräknaren för att räkna ut 24-9... som sagt så funkar ingenting i hjärnan just nu. De e lite skrämmande. Tänk om nån har opererat mig i sömnen och bytt ut min hjärna till någon bimbos! *skriiik*

Störande verklighet

Första veckan av skolan är avklarad, andra veckan bara påbörjad. Fortfarande är ingen av mina viktiga projekt avslutade. Ja, inte ens påbörjade faktiskt. Jag har alltid varit en människa som helst vill ha koll på mina studier. Jag medger att jag aldrig tagit dem särskilt på allvar när det gäller prestation... men jag vill inte lämna saker "till senare". Nu ser jag hur det begreppet sakta glider mig ur händerna.

*suck* So much to do, so little time. Heter det väl?

Efter kvällens aningen nedslående diskussion så läggs ännu ett par saker till på listan. Får nog skaffa mer papper snart tror jag...