Ensam i det stora vita huset

Pratade med mamma idag. De funderade på att komma hem på torsdag...kanske... Det betyder att jag ska bli tvungen att spendera alla nätter utom en ensam i det stora huset. Om ni inte vet det ännu så är Jennifer ganska paranoid när det kommer till mörker. Minsta ljud får mig att hoppa högt i sängen, där jag ligger och spejar med täcket upp till näsan. Jag måste dubbelkolla alla dörrar innan jag lägger mig. Jag måste gå in i varje rum och tända lampan, för att se så att ingen smugit sig in och bara väntar att jag ska gå och lägga mig. (jag borde författa kriminalromaner) Sedan ligger jag och tänker på alla hemska senarier som kunde utspela sig mellan mig och en inbrottstjuv/alien/mördare/fylltratt/varulv i det stora mörka huset.

Det är då det slog mig: Vad SKA man göra i en sådan situation?

Om jag ligger i min säng och hör någon som tagit sig in på övervåningen... vad ska jag göra? (fick smått panik när jag tänkte på det där i mörkret)
Ska man smyga sig på dem bakifrån med stekpannan i hand och hoppas att de inte menar något illa? Ska man ringa polisen och hoppas att de verkligen menar något illa? Och om man ringer polisen... ska man tala om det för skurken, eller bara hoppas att han inte hittar en innan polisen kommer?

Ska man ringa grannen, och blanda in dem i en potentiellt farlig situation? Ska man låtsas som att det regnar och sätta på tv:n... så att tjuven kanske ger sig av? Vad gör man?

Det skulle kanske vara annorlunda om jag var en stor och stark karl... men nu är jag en svag tjej på 22 år, som varken kan kampsport eller vet hur man hanterar ett vapen. (hur som helst skulle man väl få fängelse som man sköt, skadade eller hotade en inbrottstjuv)

Kanske man kunde spela in ett ljudklipp med arga hundar och sätta på det riktigt högt på stereon? Tjuven kanske skulle bli misstänksam när man justerar ljudet, eller när det loopar men... om man har tur så kanske de ger sig av?!

Nää... nu ska jag sluta. Men ärligt: Vad skulle ni göra?

En miss på 100 km

Visste ni att det finns 2 Pargas bara här i Finland? De vet vi nu. De ligger tydligen ca 100 km ifrån varandra och har samma gator. Vi var 30 km ifrån FEL Pargas när vi upptäckte att GPSen var påväg mot Ekenästrakten istället för Åbo. Hur gör man en sån otroligt korkad miss? Jo, man slår två förvirrade huvuden ihop och litar blint på en maskin som vill att man ska göra en u-sväng på motorvägar ifall man kör "fel".

De tog nästan 9 timmar att ta sig från Vörå till Pargas (med mat-stopp). Sug på den!

----------------------------

En sak var bra med missen. Eftersom den kom så tidigt så kunde vi luta oss tillbaka och njuta av resan efter det. Alla vet vi ju att J och M:s tur brukar vända efter den oundvikliga katastrofen. Likaså denna gång.

Hade en väldigt skön fredag, men mycket barn och badstrand på förmiddagen, och underbar medeltidsmarknad på eftermiddagen. Var förvånad över satsningen. Hantverk i massor, mycket gott att äta och flera hundra utklädda människor med flera scener och små skådespel. Vi investerade i ett svärd som vi sedan dess har avgudat. Köpte även ett armband och en del gott att äta.

Sommarfavoriten hittills: sitta invid Aura å, med ett nyinköpt svärd vid sin sida, ätandes rökt lax i sommarsolen. Det blir nog definitivt en favorit i repris.
---------------------------------------

Kom hem till ett tomt hem utan mat i kylskåpet. Fick koka min egen gröt i morse, efter att knappt ha sovit för rädsla för tjuvar och aliens. Alla mina kläder är smutsiga efter resan och mor och far kommer hem nångång "före lördag". Ser ut att bli en tung och ensam vecka med dålig mat. Hoppas ni andra får sitta i solen och lata er med en god bok. De e vad jag skulle vilja göra just nu.

Medeltidsmarknad, Wee!

I helgen blir det fullt upp. Far ner nu på kvällen och sover i Pargas. Ska hälsa på Mats släktingar som bor ditåt. De e därför jag inte frågat någon om de ville komma med. Tänkte att man kanske inte ska överbelasta en 4-barnsfamilj (mer än oss då). Sen på fredag blir de Medeltidsmarknad i Åbo för hela slanten. Hoppas verkligen att jag hittar något kul att köpa. För en gång skull så kanske jag skulle ha råd... nu när jag har jobb och allt.

Sen ska vi sova på hotell. *myser* Lyxigt värre! Åså bär det av hemåt på lördag igen för att vara hundvakt. De kan kanske bli lite stressigt, men jag är nöjd bara jag får titta på narrar och svärd en dag.

Har beställt efter nya linser via nätet. Hade bara ett par kvar, så jag tyckte att jag lika gärna kunde beställa fler på en gång.

Har konstaterat att om jag vore smart så skulle jag ställa mig in med alla dessa kommungubbar och gummor. Skratta mycket och prata på om allt och ingenting. Låtsas att jag tycker om motorcyklar, jakt och golf. Tyvärr har jag ju ingen kunskap (än mindre intresse) om något av dessa saker, så jag skulle nog genomskådas ganska snabbt. Inte har jag heller någon villa jag kan beskriva vägen till, eller någon båt eller bil jag tänkt köpa... De pratar om så svåra saker! En gång hörde jag en glimt av en konversation om en resa... men den dog ganska snabbt ut när personen som hade besökt Kreta (för hur mångte gången?) steg upp från kaffebordet.

Det borde någon hålla kurs i! Sommarkurs på ÅA: "Hur du håller en konversation om totalt ointressanta saker". Det vore något de!

Svenska turister och parkeringsbrickor

Var inne ett svenskt par här för en stund sedan och hälsade på parkeringsövervakningen. Först ville tanten prata om sin parkeringsbot med miljöansvariga... kanske inte det bästa tillvägagångssättet. Antar att hon bara ville skälla på någon.

De hade alltså fått böter för att de inte hade använt parkeringsbricka. De förstod inte hur det kunde komma sig. De hade ju parkerat i en parkeringsruta. De skyllde även på att de var turister, och att man omöjligt kan veta att man bör använda parkeringsbricka här.

De tyckte att man kunde sätta upp skyltar som varnade för detta... typ: "Är du svensk och inte förstår bilder? Använd parkeringsbricka inom Jakobstad!" Eller också att de istället för böter kunde ge dem en varningslapp på vindrutan: "Du bör genast skaffa en parkeringsbricka!".

Jag satt själv och småfnissade på mitt kontor. Klart att de var sura för att de fått böter för något de inte visste fanns... men så många ologiska lösningar och bortförklaringar har jag nog inte hört på en gång förut.

Vad är det du gör egentligen?

Nu ska ni alla få svar på frågan ni alla har undrat över så länge: Vad är det egentligen som Jennifer gör? Såhär lyder Wikipedias definition:

Miljöteknik är ett sammanfattade begrepp för tekniska lösningar som syftar till att vara miljövänliga. Det kan handla om allt från utveckling av vindkraftverk och miljövänliga bilar till miljövänliga kemikalier i industriprocesser och vattenreningsverk. I många fall sammanfaller lösningar för miljöteknik med lösningar för kvalitetsteknik och det kallas även Cleantech. Den som arbetar med miljöteknik kan typiskt kallas miljöingenjör.

Ute i dimman

Alltid när det är dimmigt drömmer jag mig bort. Jag tänker på alla varelser som gömmer sig i dimman, de varelser som endast existerar i dimman. Jag tänker på vita hästar gjorda av vind, som leker ute bland det vita fluffiga. Jag tänker på de lätta älvorna, som dansar ute på ängen. Vita älvor vars slöjor flyter ihop med dimman.

Har haft en underbar kväll vid Krombivillan i gott sällskap. En perfekt fortsättning på gårdagens njutningsbara afton. Hoppas alla andra har haft en så trevlig midsommar som jag har haft. Nu ska jag krypa ner hos honom med stort H, och sova tills solen tittar fram igen. Gonatt!

Snyft

En Shar Pei kostar 1000€.

1000 EURO!!

Regn och dålig sömn

Idag vill jag inte jobba. Sov dåligt inatt, så jag e ganska trött och slö. Nog för att jag har att göra en liten stund till, men ändå vill tankarna flyga sin kos. Aldrig har det varit så lockande att fara på en "inspektion" och fara hem. Får väl försöka härda ut och hitta på något bra som jag kan sysselsätta mig med.

Bra att pappa är hemma, då får man i alla fall mat när man kommer hem. Körde på sallad idag som lunch... borde nog ha blandat med något kött-aktigt. Man blir bara inte mätt på frukter och grönsaker. Än så länge har det gått bra... men där en tretiden kommer nog magen att ryta högt.

Har bestämt mig för att gå ner i vikt. Jag har åtminstone 10 kilo extra på min kropp som inte gör någon synbar nytta. Jag säger inte att jag absolut måste gå ner 10 kg... men jag ser det gärna som ett mål.

Vi vet ju dock alla vad det betyder. Jennifer måste börja träna. Jag skulle föredra att helt enkelt sluta äta än att ge mig ut på en joggingrunda men... sånt e livet. Man kan inte hållbart gå ner i vikt och få bättre kondition utan att träna. Jag kan tänka mig att man mår ganska bra när man är vältränad... de ser i alla fall så ut på dem som är det.

Jag kunde ju köra på att bli vegeterian eller vegan men... jag skulle nog finna något sätt att ändå bli fetare. Gjorde just ett test på nätet som uppenbarligen var till för att skrämma en. Om jag fortsätter att gå upp i vikt som jag gör nu, så skulle jag väga nästan 100 kg om 20 år. DET är läskigt! Jag skulle väga lika mycket som Lindas Daniel... och vara typ 40 centimeter kortare än honom. Nej... usch och fy!

Nej! Idag blir det jag som länkkar!



...om de slutar regna alltså.

Sommaren i "hucka"

Just nu så känns de int så bra med denhär sommaren. Mina enda planer var att hitta på något äventyr, fara på medeltidsmarknad i Åbo och fara ti London. London blir ju iofs av... men måste man vänta till augusti för att leva?

Medeltidsmarknaden, som jag sett fram emot sedan ifjol när jag missade den, så verkar inte heller bli av. Va e de för vits att vara vuxen, när man ändå måste kompromissa som ett barn?

Jag längtar till helgerna och funderar hela veckan på allt skojj vi kan göra. Men när helgen väl kommer, så är vi så nöjda i varandras sällskap, att vi glömmer att göra något. Dessutom är man inte särskilt pigg på äventyr efter en vecka i källaren.

Jag kunde förstås ta ledigt en vecka här eller där, men när? Vi kan inte komma överrens om vad vi ska göra. Mats pratar länge om festivaler och ser lite drömmande ut när husvagnssemester kommer på tal (han drar själv upp det). Jag gillar inte tanken på någondera... särskilt inte en kombination. Jag skulle hellre göra dagsutflykter i Helsingfors, shoppa loss ordentligt en dag, åka båt i skärgården... ta in på hotell en natt. Skämma bort oss helt enkelt.

Vi ska se hur det blir. Kanske vi gör något i sommar ändå...

Dålig feelis i kroppen

Idag mår Jennifer inte så bra. Mådde dåligt igår vid sängdax och satte en bytta vid sängen för säkerhets skull. Det gick dock om så småningom och jag fick sova någotsånär ostört. Först trodde jag att jag på något helt sippat sätt hade fått Ansos magafar från att ha läst hennes blogg... men sedan kom jag att tänka på chipsen jag klämde i mig på kvällen. Kanske man borde sluta äta när man är mätt?

Nu på dagen har det dock inte varit något vidare. Känns lite som om jag var åksjuk. Smått illamående, virrig blick och en lätt huvudvärk. Känns som om jag bara skulle vilja ligga i ett mörkt rum med en varm filt ett tag. Kanske de e nån slags migrän-light?

Tänkte först att jag skulle fara hem tidigare från jobbet... men vad har jag för fel då? Dålig känsla i maggropen? Nej... huvudvärk är ett skäl, mensvärk är ett skäl, diarré är ett skäl... men dålig feelis? Får nog jobba på bäst det går. (även om jag inte har något att göra) Tror att jag slutar en halvtimme före i alla fall... så slipper jag åtminstone rusningstrafiken. (Ja, den existerar även i Jeppis!)

Äter ett äpple nu eftersom lunchen blev lite knapp. Dock smakar även äpplet pyton idag, så jag har bara kommit halvvägs på 20 minuter.

Dessutom e de dåligt väder... Vill nån hålla om mig?

Säg Pepsodent!

Just nu funderar jag starkt på tandblekning. Träffade just en kille som hade så vita tänder att jag riktigt skämdes över mina. Det kändes som att om jag smilade så skulle alla se hur ruttna, bruna och sneda de var när jag satt bredvid detta pepsodent-leende.

Hur ska då Jennifer få perfekta tänder? Hmm... hmm...

Man kanske borde börja med allmän tandvård. Borsta ordentligt tre gånger om dan och köra tandtråd och munvatten. Tugga tuggummi tills käken låser sig och *brr* lappa hål. Ett tandläkarbesök är oundvikligen nära. Borde passa på nu när jag rör mig i hemtrakterna.

Sedan för att få raka tänder... de blir ett större problem. Jag har efter lågstadiets plågor avstått från tandställningar som vuxen. Visst skulle jag få raka tänder, men detta skulle kosta många långa år av smärta och förfulning. Dessutom hålls ju inte gaddarna raka efter att man tagit bort ställningen, utan återgår långsamt till sitt naturliga, brokiga tillstånd.

Alternativet skulle vara en operation. Vilket är både dyrt och plågsamt. Däremot kanske man skulle gå ner en hel del om man bara kunde käka flytande i några månader.

Sedan var det dethär med blekningen. Det är väl det moment som jag har minst emot. Det är ju iofs ganska dyrt, men resultatet brukar vara bra. Och det brukar hålla ganska länge, sålänge man sköter den dagliga hygienen. Kanske borde jag göra det som en morot åt mig själv? En present som kompenserar 3 månaders "hårt" slit i Jeppis öken.


Jag saknar Mats...

och Vasa... vår säng... Sälle... Min spegel! T.o.m. fiskarna saknar jag...

Mitt liv som kommunbitch

Inte hinner man blogga när man har så mycket på gång inte... Har haft fullt upp med att greppa vad det är jag ska göra tycker jag. Var på två möten igår med kommungubbar av diverse slag. Dagens planerade möte blev dock inhiberat. Fixade en ny tid på direkten. De e viktigt att vi får de gjort innan semestrarna börjar tycker gubbarna.

Satt och åt en panini idag vid Halpa-Halli. Där satt några mammor och pratade om sina förlossningar. Man borde kanske inte tjuvlyssna, men de e svårt att låta bli när någon diskuterar hur utvidgade deras underliv är. Mums med panini!

Fick stor lust att åka över till Åland på RockOff i sommar. Grejjen hålls såklart samma vecka som Jeppisdagarna och hela kalaset skulle nog bli ganska dyrt med båtresa, bilresa, mat, övernattning och biljetter. Men det skulle bli ett riktigt äventyr tror jag. :) Dessutom har jag ju en inkomstkälla nu.

Var på Teds och Hannas studentfester i heljen, så nu behöver jag knappast någå bulla på ett halvår framöver. Studenterna var så fina i sina kostymer och klänningar. I det hela var det en bra helj med mycket gott och skojjiga människor. Däremot fick det mig att minnas min egen student. Först tänkte man på kalaset och därefter kom minnena av avslutningen och middagen. Ångesten kom sakta krypande och snart fick jag börja tänka på något annat istället.

Tror ni att man alltid kommer att vara bitter för gamla skitsaker? Eller e de bara jag som överdriver? Jag vill inte bli en sur gammal tant som bara har hemska minnen att fundera på hela dagarna. Varför minns jag inte de glada stunderna som alla andra verkar göra? Varför kan jag inte förlåta?